Balanskravsresultat

Enligt kommunallagen och lagen om kommunal bokföring och redovisning är ett minimikrav för god ekonomisk hushållning, att intäkterna ska överstiga kostnaderna och att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna när man gör avstämningen mot balanskravet. Syftet med balanskravet är att kommunen ska visa att den inte lever över sina tillgångar. Det innebär till exempel att realisationsvinster från försäljning av anläggningar inte ska finansiera den löpande driften.

Om balanskravsresultatet för ett visst räkenskapsår är negativt, ska det enligt kommunallagen regleras inom tre år. Kommunfullmäktige ska då anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Nynäshamn klarade inte balanskravet 2019. Resultatnivån var för låg och balanskravsresultatet uppgick till – 2,1 mkr. Det återställdes 2020. Något ytterligare negativt resultat från tidigare år finns inte kvar att återställa. Kommunen har sedan 2013 avsatt medel till en resultatutjämningsreserv (RUR). Den ackumulerade reserveringen till RUR är 80,0 mkr.

  Balanskravsutredning
mkr
2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 Före
2013
  Årets resultat enligt resultaträkningen 96,8 12,9 23,4 12,8 23,5 100,8 26,4 22,4  
Samtliga realisationsvinster – 58,9 – 20,2 – 0,0 – 0,1 – 1,2 – 61,2 – 4,7 – 3,5  
+ Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet                  
+ Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet                  
+ Orealiserade förluster i värdepapper 3,0 10,4              
Orealiserade vinster i värdepapper – 0,4 – 5,2              
–/+ Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0  
= Årets resultat efter balanskravsjustering 40,5 – 2,1 23,4 12,7 22,3 39,6 21,7 18,9  
Reservering av medel till resultatutjämningsreserv – 24,5 0,0 – 8,7 0,0 – 8,6 – 26,7 – 9,2 0,0 – 2,4
+ Användning av medel från resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0  
= Årets balanskravsresultat 16,1 – 2,1 14,7 12,7 13,7 12,9 12,5 18,9