Sverige¹ närmar sig snabbt lågkonjunktur och BNP beräknas falla nästa år. Hög inflation och höga räntor kyler av global och svensk ekonomi framför allt 2023.

Kommunen behöver nu hantera en historiskt negativ utveckling av det reala skatteunderlaget, hög inflation, kraftigt ökande pensionskostnader, pandemins långsiktiga konsekvenser och demografiska utmaningar. Det gör att resultatet faller för såväl Sjöbo som hela kommunsektorn.

Återhämtningen efter pandemin fortsätter 2022, men BNP-tillväxten dämpas till följd av situationen i omvärlden. Kriget är en starkt bidragande orsak till uppgången av energi- och råvarupriser och höjer osäkerheten inför den ekonomiska utvecklingen. Utbudsproblemen för den globala handeln förvärras, vilket spär på den redan höga inflationen. För Sjöbos del resulterar det i att det budgeteras negativa resultat såväl 2023 som 2024 med -19,4 mnkr respektive -34,2 mnkr. Här köper kommunen sig tid för att kunna vidta åtgärder för att uppnå god ekonomisk hushållning 2025.

De långa marknadsräntorna har dessutom ökat dramatiskt och en global penningpolitisk åtstramning väntar. Investeringar och hushållens konsumtion skjuts på framtiden eller uteblir. Inflations- och ränteuppgången medför en markant dämpning av konjunkturutsikterna för världsekonomin.

Den höga inflationen påverkar alla sektorer och urholkar köpkraften, vilket gör att ekonomin tappar fart och resursutnyttjandet minskar. Hög inflation och stigande räntor påverkar kommunen och koncernens ekonomi, framför allt från 2023.

BNP procentuell förändring år 2020–2025

Alla sektorer i ekonomin påverkas redan av det högre pris- och ränteläget, men följderna kommer att synas fullt ut först 2023 då såväl investeringar som konsumtion väntas minska. Även en allt svagare exportefterfrågan förväntas dämpa BNP-utvecklingen. Detta medför att den postpandemiska återhämtningen för arbetsmarknaden bryts.

Efter en avmattning 2022 och 2023 förväntas efterfrågan ta fart igen i slutet av 2024. Sysselsättningen i offentlig sektor antas inte vända ner som i näringslivet, utan blir en motverkande kraft till konjunkturnedgången. Detta kan förändras om de generella statsbidragen inte justeras för inflationen. Kommunernas ökande pensionskostnader kan dock resultera i att rekryteringen av personal minskar. Sjöbos kostnader för pensioner 2023 väntas öka med 54 mnkr jämfört med 2022. Det beror delvis på det nya pensionsavtalet, men framför allt på den höga inflationen.

Mycket svag konjunkturutveckling antas medföra sjunkande räntor redan under 2023. Trots detta kommer ränteläget då att vara betydligt högre än de senaste åren. Trots att inflationen sjunker snabbt nästa år lär ekonomins aktörer få leva med bestående högre priser på många varor och tjänster.

Befolkning

År 2021 uppgick Sveriges befolkning till knappt 10,5 miljoner. Befolkningsökningen växlade ned jämfört med de senaste åren. I SCB:s befolkningsframskrivning beräknas Sveriges folkmängd öka med knappt 900 000 personer fram till år 2040 och då vara 11,4 miljoner. Minskad dödlighet, fler födda och fler som invandrar än utvandrar leder till en äldre befolkning och fler utrikes födda. Befolkningsutvecklingen är osäker framför allt vad gäller asylinvandringen från Ukraina.

Efter att Sjöbo under 2000-talet hade en positiv befolkningsökning, mattades ökningstakten av från och med 2008 och 2010 redovisades en minskning. Därefter har invånarantalet åter ökat.

Befolkningen i kommunen uppgick till 19 606 i september 2022, en ökning med 102 personer (knappt 0,6 procent). Efter en något högre ökning 2020 med 1 procent, var ökningen 2021 drygt 0,4 procent.

Framöver väntas befolkningsökningen växla ned och 2032 förväntas folkmängden i Sjöbo ha ökat med cirka 1 200 personer och då vara 20 680. Inflation, höjda räntor och komponentbrist gör att det råder osäkerhet kring om byggnationen kommer att utvecklas i den omfattning som antogs när prognosen upprättades. 2022 och 2023 förväntas en befolkningsökning motsvarande 0,3 procent årligen. När sedan byggnationen av Bränneriet påbörjas växlar befolkningsökningen upp till en årlig ökning motsvarande 0,7 procent.

Befolkningsutveckling Sjöbo kommun 2012–2025

Under pandemin ökade efterfrågan på villatomter och huspriserna ökade. Efterfrågan minskar nu och färdigställda tomter säljs inte direkt.

Under 2023 slutförs exploateringen av nästa etapp på bostadsområdet Grimstofta vilket ger 26 villatomter. Om allt går som planerat kommer även byggnationen på Bränneriets första etapp att påbörjas.

Genom de pågående projekten och den planerade exploateringen skapas förutsättningar för en högre befolkningstillväxt framöver. För perioden 2023–2025 prognostiseras en ökning av befolkningen med knappt 300 personer.

Med undantag för åldersgrupperna 1–5 år och 64–79 år ökar samtliga åldersgrupper. Störst ökning av antalet personer svarar åldersgruppen 19–64 år för, medan 80–89 åringarna står för den största procentuella ökningen (+ 17 procent). 13 procent av befolkningsökningen förväntas gymnasieungdomarna svara för. Befolkningen i Sjöbo förväntas uppgå till 19 547 personer den sista december 2022.

I september var befolkningen 19 606 personer. Det är 46 personer fler än vad prognosen anger för årsskiftet 2022/2023. Det är befolkningen som är 65 år och äldre som svarar för avvikelsen medan befolkningen i övriga åldersgrupper är färre än förväntat.

Utvecklingen i kommunerna

Det ekonomiska resultatet var rekordhögt 2020, men överträffades 2021. Endast tre kommuner redovisade ett negativt resultat, medan 271 hade ett resultat som motsvarade minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Även 2022 beräknas resultatet bli starkt, om än på en något lägre nivå. Sjöbos resultat följde den nationella trenden, dock från en något lägre nivå, med ett resultat som 2020 uppgick till 38 mnkr och 2021 till 81 mnkr. För 2022 är prognosen 57 mnkr. De starka resultaten 2020 och 2021 berodde främst på tillfälliga faktorer och inte på överskott i verksamheterna. Överskotten kom i stället främst från höga statsbidrag, betydligt högre skatteintäkter än förväntat, höga exploateringsintäkter och en positiv börsutveckling, som gjorde att värdet på finansiella placeringar växte samtidigt som låneräntorna var låga. Med undantag för räntorna på lånen stämmer dessa faktorer med Sjöbos situation.

Att resultatet väntas bli starkt även 2022 beror på att skatteintäkterna ökar snabbt, men även på att pensionskostnaderna minskar jämfört med föregående år.

2022 väntas en god utveckling av skatteunderlagstillväxten, bland annat till följd av höjt tak och ändrade regler för äldre i sjukförsäkringen. En stark intäktsutveckling äts dock upp av löneökningar och inflation. År 2023 minskar ökningstakten för lönesumman till följd av sämre konjunktur. I reala termer är dock skatteunderlagstillväxten 2023 negativ– och den lägsta utvecklingen under 2000-talet. Det realt lägre skatteunderlaget förväntas vara varaktigt. Det kräver att sektorn anpassar kostnaderna till de nya förutsättningarna. För Sjöbos del innebär det 30 mnkr.

Eftersom en snabbare uppgång av priser och löner väntas, minskar utrymmet för att öka skattefinansierad kommunal verksamhet i förhållande till vad kommunerna vant sig vid de senaste tio åren.

Mycket pekar på att de rekordstarka ekonomiska resultaten i kommunerna och Sjöbo nu återgår till en situation med betydande utmaningar. Inflation, ökande pensionskostnader och en åldrande befolkning innebär att det krävs åtgärder för att hantera den nya ekonomiska situationen och för att lösa kompetensförsörjningen framöver.

Investeringsutgifterna i kommunerna är fortfarande höga, även om de minskade 2021. Även i Sjöbo minskade de, eftersom endast cirka 50 procent av de planerade investeringarna genomfördes. I riket genomfördes 85 procent av de planerade investeringarna den senaste tioårsperioden. Kommunens ambitioner för investeringar är höga planeringsperioden 2023–2029 och kan komma att behöva minskas ytterligare till följd av negativa resultat 2023 och 2024. Detta för att inte likviditeten ska urholkas alltför mycket.

Den kommunala konsumtionen fortsätter att växa relativt snabbt till följd av de ökande krav som den växande befolkningen ställer. Det är framför allt i de yngre och äldre åldrarna som befolkningen ökar, det vill säga de grupper som föranleder de högsta kostnaderna i kommunen för barnomsorg, skola respektive äldreomsorg. Kostnaderna har dock även tidigare ökat utöver vad befolkningsstrukturen föranlett. Befolkningsökningen motsvaras inte av en lika stor tillväxt av skatteunderlaget. Fram till 2024 beräknas ett gap uppstå mellan intäkter och kostnader för Sjöbos del på cirka 30 mnkr, om verksamheten fortsätter utvecklas som hittills.

Arbete

Arbetsmarknaden i Sverige ser ännu stark ut. En kraftig inbromsning av BNP-tillväxten betyder att den postpandemiska återhämtningen på arbetsmarknaden snart bryts. Antalet sysselsatta kommer att minska och arbetslösheten beräknas ligga på knappt 8,5 procent
2023–2025. BNP- och timtillväxten förväntas repa sig under 2024, men konjunkturen stärks mer påtagligt först 2025.

Löne- och prisutveckling

Stora prisökningar kommer att drabba alla sektorer. Kostnaden för importen av varor och tjänster fördyras av att den svenska valutan bedöms vara fortsatt svag 2023. Men sjunkande inflation i omvärlden antas ändå ge gradvis lägre importerad inflation nästa år. Därtill antas att prisjusteringarna med tiden dämpas av en lägre inhemsk efterfrågan till följd av lågkonjunkturen.

Centralbankerna förväntas bekämpa den höga inflationen, men den penningpolitiska åtstramningen driver ekonomierna mot en period av recession och lågkonjunktur. Den svåra arbetsmarknadskonjunkturen kommer att kvarstå under flera år, vilket talar för en lägre nivå för löneökningarna framöver.

Efter rekordsnabba ökningar av konsumentpriserna 2021–2023 förväntas dessa inte återgå till tidigare nivåer. Trots detta förväntas inflationen sjunka snabbt nästa år. Samtidigt lär ekonomins aktörer få leva med bestående högre priser på många varor och tjänster.

Inflationen mätt som KPIF¹ beräknas öka med 5,0 procent 2023, medan KPI:s förväntade ökning är 7,1 procent, för att därefter falla tillbaka 2024.

Mycket svag konjunkturutveckling antas medföra sjunkande räntor redan nästa år. Trots detta kommer ränteläget då att vara betydligt högre än de senaste åren. Den långa eran av oerhört låga räntor är över.

2023 ska flertalet löneavtal omförhandlas och osäkerheten är stor om på vilken nivå industrins märke kommer att sättas med anledning av inflationen och arbetsmarknadens utveckling.

Vård och omsorg

Merkostnaderna för att hantera pandemin består åtminstone 2022 men eventuellt längre medan statsbidragen inte kvarstår. Frånvaron ligger kvar på en hög nivå, såväl sjukfrånvaro som vård av sjukt barn. Det resulterar i höga kostnader i form av övertid och introduktion av ny personal. De högre kostnaderna för skyddsutrustning och hantering av smitta finns också kvar. Vård- och omsorgsverksamheten står inför stora utmaningar för att nå en budget i balans 2023 med anledning av att det prognostiserade underskottet uppgår till 12 mnkr 2022. Här krävs nya arbetssätt och svåra prioriteringar för att uppnå ekonomisk balans. Det är en förutsättning för att kommunens ekonomi ska klaras under 2023.

Utbildning

Distansutbildningen under pandemin ledde till utbildningstapp för vissa elever. Det märks bland annat genom att antalet elever på de individuella programmen ökat. För elever i behov av särskilt stöd och socioekonomiskt utsatta elever är problemen störst.

Arbetet för bättre resultat i skolan är prioriterat. Resultaten har sedan toppnoteringen 2016 varit högre än eller i nivå med rikets, vilket innebär att 75–80 procent av eleverna lämnat skolan med fullständiga betyg. Nivån försämrades 2020, då 69 procent nådde fullständiga betyg. Trots pandemin skedde en liten förbättring 2021, då 72 procent nådde fullständiga betyg.

En del av kommunens skolenheter har svårigheter att klara en ekonomi i balans. Precis som för vård och omsorg är detta en förutsättning för att kommunens ekonomi ska klaras under 2023.

Infrastruktur

En stor del av välfärden byggdes under 1960-talet och början av 1970-talet. Många anläggningar i form av vatten och avlopp, vägar, bad- och idrottsanläggningar från denna tid behöver renoveras eller ersättas. Sjöbos folkmängd har dessutom vuxit, vilket kräver ökad kapacitet. Det återspeglas i stora investeringar de kommande sju åren.

Civilt försvar

Kommunernas arbete med civilt försvar regleras i första hand i lagen om extraordinära händelser (LEH). Staten ska ersätta kommunernas kostnader för de förberedande uppgifter de utför. Ersättningen för civilt försvar ligger dock på en minimal nivå. Med anledning av Rysslands invasion av Ukraina satsade regeringen 80 mnkr till kommunerna i vårändringsbudgeten. Det finns även förslag på långsiktiga förstärkningar till höstbudgeten.

Betydande avtal och regeländringar

Utredningen En ändamålsenlig kommunalekonomisk utjämning ska se över hela utjämningssystemet med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet. Kommittén ska även överväga om det finns riktade statsbidrag som kan inordnas i det generella statsbidraget.

Utvecklingen av hälso- och sjukvårdsavtalet God och nära vård i kombination med Region Skånes visioner om framtidens hälsosystem ser ut att skapa ett ökat ansvar för den kommunala hemsjukvården. Också omvårdnadsinsatser som tidigare skedde på sjukhus och nu ska ske i kunders hem, kommer att ha stor påverkan på kommunens ansvar för kunder i eget boende.

I förslaget till äldreomsorgslag föreslås en rad förslag till förbättringar. Det ska till exempel vara möjligt att få en medicinsk bedömning av läkare dygnet runt. Motsvarande gäller även för sjuksköterskor i kommunen. Flera av förslagen antas betyda fler sjuksköterskor och undersköterskor inom äldreomsorgen. Med anledning av dagens personalbrist och den väntande ökningen av antalet äldre är det svårt att se hur förstärkningarna ska realiseras.

År 2020 tillsattes en utredning om en förstatligad skola. De nationella målen är en del av kvalitetssystemet som Skolverket ska presentera för regeringen i april 2023.

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

Omvärldsrisk

Kriget i Ukraina har föranlett analyser av sårbarhet vid exempelvis cyberattacker, brist på el, vatten, värme med mera. En eskalering av kriget i Ukraina kan komma att påverka kommunen på de nämnda punkterna men innebär också ett ökat flyktingmottagande. Om kriget upphör minskar riskerna i det korta perspektivet, men den påbörjade beredskapsplaneringen måste ändå slutföras.

Global recession, fortsatt hög inflation och finansiell turbulens får stor påverkan på den kommunala verksamheten då intäkterna kan antas minska och kostnaderna ökar. Resultatet blir då en kombination av att verksamhetens kostnader måste minskas eller en ökning av intäkterna.

Skatteintäkterna och de generella statsbidragen uppdateras löpande och kan förändras med ett flertal miljoner kronor mellan prognostillfällena. Det kräver handlingsberedskap så att fluktuationerna kan mötas.

Verksamhetsrisk

Stora osäkerhetsfaktorer är den generella prisökningen, inte minst på drivmedel, samt osäkra och väldigt långa leveranstider. Kraftiga prisökningar gör att vissa inköp eventuellt får anstå för att de blir för dyra.

Pensionsavgångar, personalomsättning och ökande sjukfrånvaro i kombination med växande verksamhet och brist på utbildad personal innebär att konkurrensen om arbetskraften ökar. Det är därför av största vikt att behålla redan anställd personal genom arbetsmiljöåtgärder som främjar närvaro, minskar sjukfrånvaron och förlänger arbetslivet. Arbetsmiljön är ett viktigt inslag i konkurrensen. För att klara kompetensförsörjningen på sikt måste kommunen även se över möjligheten att vidareutbilda befintlig personal.

Åldrade anläggningar och byggnader medför risk för att underhåll och investeringar måste tidigareläggas. Kommunen kan även behöva skapa mer ändamålsenliga särskilda boenden. Tidigarelagda utgifter leder till att likviditeten urholkas och kommunen kan behöva låna pengar på sikt. Investeringarna påverkar även resultaträkningen, som belastas med ökade räntekostnader, avskrivningar och hyror.

Kommunen satsar på att öka exploateringen, men det kräver att de exploaterade tomterna blir sålda annars binds likviditet i de exploaterade områdena.

Riktade statsbidrag innebär dels ökad administration i form av ansökan och återredovisning, dels risk för återbetalning om kommunen inte uppfyller kraven helt och hållet, dels förväntningar på att kommunen övertar finansieringen när bidragen upphör.

Konkurrensverket har startat ett tillsynsärende mot tekniska förvaltningen med anledning av verksamhetens direktavrop av maskin- och transporttjänster utan upphandling. Ärendet kan leda till en sanktionsavgift.

Elavbrott kan få väsentliga konsekvenser för verksamheterna, främst när det gäller löne- och fakturahantering, digitala hjälpmedel och telefoni. Om informationskanaler ligger nere kan det skapa oro både internt och hos medborgarna.

Kvalitetsaspekten är viktig när Sjöboborna ska erbjudas en bra samhällsservice. Det är viktigt att framöver stärka resultaten i skolan och uppnå målen i kvalitetsregisterna för vård och omsorg. Åtgärder genomförs för att förbättra resultaten och stärka måluppfyllelsen totalt för kommunen.

Hållbarhet

För att hantera den åldrande befolkningens behov samtidigt som antalet skolbarn ökar, krävs ekonomisk uthållighet och framförhållning. Från och med 2020 bygger kommunens målstyrning på målen i Agenda 2030 för att kunna erbjuda Sjöboborna goda livsvillkor.

Klimatförändringarna påverkar kommunens verksamhet i allt större utsträckning och ställer krav på klimatomställning. Sjöbos möjligheter att påverka finns främst inom samhällsplanering, transporter, energisystem, avfallshantering och konsumtion för att minska risken för naturskador i form av översvämningar, ras och skred med mera. Arbetet med hållbarhetsprogrammet håller på att slutföras.

Finansiella risker

Kommunfullmäktiges finanspolicy, kommunstyrelsens finansiella riktlinjer och bolagens finansiella riktlinjer innehåller riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten i den kommunala koncernen och kommunen. De är framför allt exponerade för finansiella risker som ränterisk, finansieringsrisk, motpartsrisk, valutarisk, kredit- och likviditetsrisk samt marknadsvärdesrisk i finansiella placeringar. Riskmandatet är utformat för att minimera riskerna.