God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

God ekonomisk hushållning

Kommunkoncernen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det omfattar även verksamheter som bedrivs av andra juridiska personer, som bolag och förbund. Den kommunala koncernens verksamheter ska bedrivas med god kvalitet, kostnadseffektivt och med en rimlig självfinansiering av investeringarna. Varje generation ska bära kostnaderna för service den konsumerar. God ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomi och verksamhet på kort och lång sikt.

Kommunfullmäktige fastställer årligen i samband med budgetbeslutet för kommande år kommunens mål för god ekonomisk hushållning, medan bolagens och förbundets mål framgår av ägardirektiven respektive förbundsordningen. Målen formuleras på koncernnivå, finansieringsnivå samt på verksamhetsnivå och sorteras in under rubrikerna ekonomi, medarbetare och verksamheterna. Strukturen och processerna för målstyrning i Sjöbo kommun beskrivs i avsnittet Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten.

Sjöbo kommuns vision med fokusområden pekar ut en riktning och ger en bild av vad kommunfullmäktige vill uppnå. Visionen omsätts i övergripande mål och indikatorer. De visar hur kommunen ska kunna nå visionen och god ekonomisk hushållning i både ett finansiellt och ett verksamhetsmässigt perspektiv. En uthållig ekonomi och En attraktiv arbetsgivare utgör grunden och skapar förutsättningar för att målen på fokusområdena ska kunna uppnås. Fungerar inte dessa delar blir det svårt att nå de övriga målen.

Visionen och målstyrningen ska även bidra till Agenda 2030 – globala mål för hållbar utveckling. För varje målområde redovisas med en symbol vilket av Agenda 2030:s 17 mål som målområdet ska bidra till att uppnå.

Vision

En plats vi skapar tillsammans.

1. En uthållig ekonomi

Hållbar ekonomisk utveckling är en av de grundläggande förutsättningarna för att välfärd ska kunna produceras med hög kvalitet. I en tid av utveckling och utmaningar behöver kommunen en aktiv, ansvarsfull ekonomisk politik och smarta, effektiva lösningar i alla verksamheter.

Det innebär att kostnaderna inte överförs på kommande generationer och inte överstiger intäkterna. Varje skattekrona ska användas på ett ansvarsfullt sätt. I en ansvarsfull ekonomi skapas utrymme för nödvändiga investeringar. Bra vatten samt väl fungerande avlopp och renhållning är förutsättningar för goda livsbetingelser. Investeringsnivån för den avgiftsfinansierade verksamheten beslutas efter bedömning av hur taxenivåerna påverkas.

Agenda 2030

Källa

1.1 Sammanställs från de senaste tre årens årsredovisningar och resultaträkningar samt balanskravsresultateten för det aktuella och det föregående budgetåret.

1.2 Resultaträkningen (balanskravsresultatet) det aktuella budgetåret.

1.3 Sammanställs från de senaste tre årens årsredovisningar, budget föregående år och den aktuella budgeten. Uppgifterna hämtas från resultaträkningen (balanskravsutredning med justering) för realisationsvinster samt från investeringsredovisningen och -planeringen.

1.4 Driftredovisningen i årsredovisningen.

1.5 Avser långfristiga skulder och kortfristiga delar av långfristiga skulder till kreditinstitut och hämtas från den sammanställda redovisningen i balansräkningen för det aktuella året. Avser anläggningstillgångarnas bokförda värde.

Resultat

För att finansiera en verksamhet på sikt krävs normalt sett mer än ett nollresultat. I Sveriges Kommuner och Regioners skrift Hushållning i lagens namn listas flera skäl till att kommuner behöver positiva resultat för att nå god ekonomisk hushållning. Till skillnad från de flesta andra kommuner har Sjöbo försäkrat pensionsåtagandet som upparbetats före 1998, vilket gör att Sjöbo kommun inte behöver ha positiva resultat för att hantera nuvarande och kommande pensionskostnader.

Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar
För att täcka kostnader för förslitning av tillgångar används avskrivningar. De görs på historiska anskaffningsvärden utan hänsyn till inflationsrelaterad värdeminskning. Samtidigt är ny utrustning ofta utvecklad och mer avancerad än den som ersätts, vilket vanligen innebär att den är dyrare.

Konjunkturen påverkar skatteunderlaget
Många kommuner har svårt att hinna parera kostnadsutvecklingen vid intäktssvängningar. Det är även svårt att förutse eller styra kostnadsutvecklingen för vissa verksamheter. Överskott ger en buffert, som gör att kommunen bättre kan hantera osäkra prognoser utan att tvingas till kortsiktiga besparingar. Ett alternativ är att arbeta med mer långsiktiga mål, där resultatet enskilda år kan tillåtas variera.

Resurser för utveckling
En allmän erfarenhet är att det finns ett samband mellan välskött ekonomi och bra verksamhet. För att man ska kunna genomföra offensiva satsningar och verksamhetsutveckling krävs en ekonomi som tillåter det. De som alltid lever på eller under marginalen hamnar lätt i ett läge med ständig ekonomisk möda. Sådant arbete tar ofta stor kraft från organisationen, som då inte kan fokusera på den mer strategiska och långsiktiga planeringen.

Genom att ta ställning till ambitionerna för ovanstående faktorer går det att räkna fram ungefär vilket överskott som krävs i resultaträkningen.

Eftersom pensionsåtagandet som upparbetats före 1998 försäkrats, bedöms Sjöbo behöva ett resultat på 1,4–2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag för att långsiktigt uppnå god ekonomisk hushållning. Det positiva resultatet kan användas för att möta svängningar i skatteintäkter, övriga intäkter och kostnader.

De närmsta två åren bedöms inte det ettåriga målet klaras, då framför allt lägre skatteintäkter och exceptionellt höga kostnadsökningar avseende pensionerna påverkar ekonomin. Det är främst den höga inflationen 2022–2023 som påverkar pensionskostnaderna, men även ett nytt pensionsavtal.

Resultatutjämningsreserv och synnerliga skäl
Kommunallagen anger som minimum att kommunen ska budgetera så att intäkterna överstiger kostnaderna (balanskravet). Det är en lägsta nivå, men nivån bedöms inte leva upp till god ekonomisk hushållning. Det finns endast två undantag från kravet att budgetera intäkter överstigande kostnaderna. Det ena undantaget berör resultatutjämningsreserven (RUR) som är till för att vid behov utjämna intäkter. Det innebär att resultatutjämningsreserven begränsas till att hantera fluktuationer i intäkterna. Det andra undantaget berör synnerliga skäl, där det i förarbetena bland annat nämns en möjlighet att underbalansera budgeten enstaka år och med stor restriktivitet. Synnerliga skäl berör både intäkter och kostnader.

Ett exempel på vad som skulle kunna utgöra synnerliga skäl är om en kommun eller en region efter en finansiell analys konstaterar att det finns eget kapital och realiserbara tillgångar av en omfattning som överstiger rimliga krav på finansiell handlingsberedskap. I ett sådant läge bör det finnas möjligheter att anta finansiella mål som anger att det egna kapitalet tillåts minska. För att en minskning av det egna kapitalet inte ska anses bryta mot kravet på god ekonomisk hushållning ska det finnas kapital som täcker kommunens hela pensionsåtagande. Därutöver ska det finnas en buffert med realiserbara tillgångar som kan användas för delfinansiering av framtida investeringar.

En del av kommande års ekonomiska svårigheter beror på att skatteintäkterna inte ökar i samma utsträckning som tidigare år. Enligt den av kommunen antagna policyn för god ekonomisk hushållning kan kommunen använda medel från resultatutjämningsreserven för att täcka underskott när den genomsnittliga skatteintäktsutvecklingen understiger genomsnittet de senaste åren. Även året efter går det att använda resultatutjämningsreserven till den delen att tidigare års skillnad inte blivit täckt. För 2023 innebär det 14,6 mnkr och år 2024 12,6 mnkr av underskott som kan täckas av resultatutjämningsreserven.

Den andra större delen av de ekonomiska svårigheterna beror på väsentligt högre pensionskostnader för nuvarande personal, framför allt 2023 och 2024. Genom att ha försäkrat pensionsåtagandet (framför allt äldre pensioner) samt återkommande ha väsentliga, positiva resultat har Sjöbo till skillnad från flera andra kommuner skapat utrymme för att i riktigt svåra tider kunna hänvisa till synnerliga skäl. Det innebär att under en övergångsperiod behöver ekonomin och verksamheterna inte anpassas till temporära förändringar enstaka år. Istället kan vid behov användningen av resurser anpassas på lite längre sikt. Det är för Sjöbo långsiktigt bättre, förutsatt att resultatnivån därefter återgår till det som är långsiktigt hållbart.

Sjöbo har löst in sitt pensionsåtagande från före 1998 och nya pensionsåtaganden försäkras eller regleras omedelbart, så pensionsåtagandet understiger 10 mnkr. Till det kommer att kommunen har över 100 mnkr i placerade medel som kan användas för att finansiera underskott och investeringarna.

För att hantera de lägre skatteintäkterna och de väsentligt högre pensionskostnaderna används resultatutjämningsreserven och synnerliga skäl 2023 och 2024. Målsättningen är att år 2025 ska kommunen fullt ut finansiera den delen av pensionskostnadsökningen som beror på det nya avtalet och resultatnivån vara återställd till nivån för god ekonomisk hushållning.

Investeringar
En tumregel för god ekonomisk hushållning är att investeringar i skattefinansierad verksamhet inte ska överstiga summan av resultatet plus avskrivningar. Det innebär att investeringar i skattefinansierad verksamhet inte bör lånefinansieras, eftersom räntekostnader för lån och avskrivningar minskar utrymmet för annan verksamhet. Investeringar är till sin natur långsiktiga och även investeringsverksamheten bör ses över en längre period. Detta för att fluktuationer mellan åren ska kunna hanteras. Årets resultat och avskrivningar utgör grunden för finansiering av investeringarna. I det fall årets resultat och avskrivningar inte räcker för att finansiera investeringar, tas eget kapital i anspråk och därefter blir kommunen tvungen att låna pengar. De budgeterade underskotten 2023 och 2024 ställer stora krav på överskott andra år för att investeringarna ska kunna finansieras. För att målsättningarna kring resultat och investeringsnivå ska överensstämma tidsmässigt justeras målsättningen så att de skattefinansierade nettoinvesteringarna över en femårsperiod inte ska överstiga summan av avskrivningarna och årets resultat. I den tidsperioden ingår två år med stora överskott (2021 och prognos 2022), vilket möjliggör en relativt hög investeringsnivå. Dock har anpassningar behövts göras för att kommunen ska kunna hantera investeringarna när de goda åren inte längre räknas.

För att kommunen ska kunna expandera, kan investeringar i exploateringsverksamheten lånefinansieras, om de inte kan hanteras av kassalikviditet. Det ställer krav på att vinster vid försäljning av exploaterad mark inte används för att täcka andra kostnader, utan bidrar till att stärka likviditeten.

För att säkerställa en god ekonomi även framåt har analyser gjorts som visar att trots negativa resultat behöver kommunen inte lånefinansiera sina investeringar, utan kan använda det lilla investeringsutrymmet i form av resultat och avskrivningar samt placerade medel till att finansiera investeringarna.

Sammanfattning
Sammanfattningsvis ställer den föreslagna strategin krav på en effektiv verksamhets- och ekonomistyrning såväl i det kortare som längre perspektivet. Detta eftersom marginalerna minskar betydligt. Det innebär bland annat att nämnderna behöver klara en budget i balans trots att anpassningskrav kommer att ställas för att nå målsättningen 2025.

2. En attraktiv arbetsgivare

Sjöbo kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för att i framtiden kunna behålla och rekrytera personal. Viljeinriktningen för att fortsätta utvecklas åt rätt håll finns i kommunens personalpolitiska program.

Agenda 2030

Källa

2.1 Medarbetarenkäten. Görs vartannat år, senast 2018.

2.2 Personalavdelningen ansvarar för att uppgiften för sjukfrånvaro finns att hämta i Hypergene.

3. Barn och unga känner sig hemma i Sjöbo

Fokusområde

Unga i Sjöbo har stort inflytande och deras upplevelser påverkar kommunens utveckling. Skolorna i Sjöbo är trygga och utvecklande lärmiljöer, som ger stabilt höga resultat. Goda samarbeten finns med arbetsliv och högskola.

Efter skoldagen väntar fritid som utmanar och utvecklar och en uppsjö av aktiviteter som de unga själva kan påverka utvecklingen av.

Övergripande mål
Alla barn och elever i Sjöbo är trygga och ges förutsättningar och utbildning för livet.

En utbildning av god kvalitet som ger alla kunskaper och förmågor bidrar till välstånd, hälsa och jämlikhet. Utbildningen ska ge barn och elever förutsättningar att minst nå kraven för godkända kunskapsmål och nå gymnasieexamen.

I en trygg lärmiljö utvecklas kompetenser och goda relationer utifrån vars och ens förutsättningar.

Tillsammans med universitet och högskolor och i samverkan med näringslivet skapas förutsättningar för en kvalitativ utbildning, vilket bidrar till såväl elevernas som näringslivets behov.

En god fysisk och psykisk hälsa är väsentlig för alla aspekter i livet och en grundläggande förutsättning för människans möjlighet att nå sin fulla potential. Idrott, fritid och kultur utgör starkt bidragande faktorer för folkhälsa och livskvalitet. För att nå så många som möjligt ska en bredd av aktiviteter erbjudas efter skoldagens slut.

Arbetslivets och samhällets krav på ökad och förändrad kompetens möts av goda möjligheter till omskolning.

Agenda 2030

Källa

3.1 Skolverket, uppgiften i tabellen avser läsåret 2017/2018.

3.2 Kolada (N15428). Uppdateras en gång per år (september).

3.3 Kolada (N15533). Uppdateras en gång per år (januari året efter).

3.4 Kolada (N17461). Uppdateras en gång per år (december).

3.5 Kolada (N18948). Uppdateras en gång per år (juni året efter). Uppgiften i tabellen avser 2021.

3.6 Kolada (U09800) Uppdateras en gång per år (september året efter). Uppgiften i tabellen avser 2018.

3.7 Uppgiften hämtas i FRI (verksamhetssystem för föreningsbidrag) av tekniska förvaltningen.

4. Naturen i Sjöbo förgyller livet

Fokusområde

Här i Sjöbo är naturen nära och kommunen är en plats för boende, rekreation och företagande. Kommun och invånare är skickliga på att skapa goda livsmiljöer och utveckla, ta tillvara och tillgängliggöra den varierande naturen.

Det gröna entreprenörskapet ger goda förutsättningar för hållbar utveckling och besöksnäringen växer och frodas.

Övergripande mål
Naturen och ett hållbart Sjöbo ger förutsättningar för bra livskvalitet och en jämlik och inkluderande kommun.

Det ska finnas möjligheter att efter varje individs behov leva ett gott liv, där alla känner sig trygga och nöjda. Servicen utvecklas så att den svarar mot Sjöbobornas behov och önskemål. Vi ställer upp för varandra och olikheter är en tillgång.

Alla ska ha möjlighet att påverka sitt liv och styra över sin vardag. Stöd inom socialtjänsten och vid funktionshinder utformas utifrån individens behov och förutsättningar. Det är viktigt att tillvarata individens egna resurser. Tidiga och förebyggande insatser prioriteras för att alla ska få bra livskvalitet.

Invånare och besökare ges möjlighet till meningsfull fritid och rekreation där det kulturella utbudet, naturen och det offentliga rummet bidrar till en nära, trygg och inspirerande miljö. Kommunen ska erbjuda fritid, kultur och idrott som är tillgänglig, jämlik och jämställd.

Agenda 2030

Källa

4.1 Kolada (U23471). Uppdateras en gång per år (juni). Uppgiften i tabellen avser 2022.

4.2 Kolada (U28525). Uppdateras en gång per år (december). Uppgiften i tabellen avser 2021.

4.3 Kolada (U07414). Uppdateras en gång per år och avser ett år tidigare (september). Uppgiften i tabellen avser 2017.

4.4 SCB:s medborgarundersökning, Kolada (N00594). Uppdateras en gång per år (december). Uppgiften i tabellen avser 2021.

4.5 SCB:s medborgarundersökning. Kolada (N00595). Uppdateras en gång per år (december). Uppgiften i tabellen avser 2021.

4.6 Kolada (N09807). Uppdateras en gång per år och avser året innan (maj).

4.7 Tekniska förvaltningen.

4.8 Upphandlingsenheten. Antalet upphandlingar med krav på återbruk och återvinning per totalt antal upphandlingar.

4.9 Miljöenheten. Ej vidtagit någon åtgärd 0 %, vidtagit åtgärder 100 %.

4.10 Enheterna rapporterar antalet genomförda aktiviteter.

4.11 Ekonomiavdelning. Hur mycket inköpskostnaderna har minskat jämfört med 2021.

4.12 Enheterna rapporterar antal arbetsplatser och antalet arbetsplatser med källsortering i Hypergene.

5. Hela Sjöbo lever

Fokusområde

Alla delar av Sjöbo känns nära och har bra tillgång till service och kultur. Vi vågar pröva nya lösningar för att möta utmaningar. I Sjöbo bor du bekvämt och reser miljösmart. Som företagare kan du arbeta globalt och ändå ha naturen runt hörnet.

Övergripande mål
Sjöbo erbjuder attraktivt boende där alla upplever trygghet, frihet, samhörighet och tillgänglighet.

Genom hållbar och konkurrenskraftig tillväxt, där man inte är rädd för att pröva nya lösningar, planerar och bygger kommunen för framtiden tillsammans med invånare och företag och tillvaratar tätorternas utbud och närhet till naturen. Genomtänkt planering bidrar till ökad trygghet och tillgång till naturliga mötesplatser. När kommunen planerar och bygger är det hållbarhet som gäller såväl socialt, miljömässigt som ekonomiskt. Ekosystem och miljö utgör grund för hållbar utveckling och god livsmiljö. En god och grön livsmiljö förutsätter god hushållning med mark och vatten.

Klimatsmart resande erbjuds i hela kommunen och gör det möjligt att nå bostäder, arbete och aktiviteter. Sjöbo är en uppkopplad kommun med god infrastruktur – vi bor lokalt och verkar globalt. Samtidigt skapar digitaliseringen möjligheter till nya lösningar, så att kommunal service och utbud når fler delar av kommunen. Genom bra samhällsservice främjas näringslivsarbetet i kommunen.

Agenda 2030

Källa

5.1 Bygglovsenheten, uppgifterna hämtas från Castor. Handläggningstiden beräknas från att ärendet är komplett till att beslut fattas.

5.2 Kolada (N00640). Uppdateras en gång per år (december). Uppgiften i tabellen avser 2021.

5.3 Polisens trygghetsmätning. Uppdateras årligen.

5.4 Hämtas på https://www.folkhalsomyndigheten.se/psykisk-ohalsa/, redovisas som fem års medelvärde. Uppgiften i tabellen ovan avser 2014–2018.