Förväntad utveckling
Sjöbo ska vara en attraktiv kommun för företagare, besöksnäring och medborgare. Det kräver god service till medborgare och företagare samt att verksamheten är effektiv och håller hög kvalitet.
En ökande samhällskomplexitet utmanar arbetssätten. Förväntningar och krav ökar på underlag, och på tillgänglighet varje dag, dygnet runt. Det ställer i sin tur krav på den interna styrningen och på effektivisering och samverkan med regionen och andra kommuner. Digitalisering är en viktig möjlighet att effektivisera verksamheten och samtidigt förbättra tillgängligheten och servicen.
Långsiktiga förutsättningar är viktiga för en bra verksamhet. Det är en utmaning när kommunens förutsättningar förändras snabbt. Här utgör pandemin och kriget i Ukraina goda exempel på hur snabbt förutsättningarna förändras både ekonomiskt och gällande hur verksamheten bedrivs och utformas.
Sjöbo höjer ambitionen i exploateringsverksamheten för bostäder, handel och industri. Efterfrågan på kommunala tomter för bostadsbyggande – både villor och flerfamiljsbostäder – har minskat något då det råder en stor osäkerhet kring hur omvärlden, inflationen och räntorna utvecklas. För att kunna ha beredskap inför när utvecklingen vänder behöver kommunen påbörja exploatering och planläggning av nya områden.
Den ökade ambitionsnivån väntas öka befolkningstillväxten men inte i den omfattning som tidigare antagits. Det ställer också krav på ekonomin. En högre investeringsnivå kräver ett ökat resultat för att skuldsättningen inte ska bli för stor. Investeringar innebär även ökade kostnader i form av avskrivningar och driftkostnader. Det är viktigt att varje generation bär sina egna kostnader. De positiva resultaten ska hålla en nivå som gör att kommunens tillgångar inte urholkas av inflation eller för låg självfinansieringsgrad av investeringarna. I direktiven till utredningen om hur kravet på god ekonomisk hushållning ska utformas framgår att staten har en oro för att kommunerna inte är effektiva och inte budgeterar med tillräckligt överskott.
Tillväxten kräver långsiktig planering för att kommunen ska kunna utveckla den kommunala servicen på ett hållbart sätt med bland annat äldreboenden, bostäder med särskild service, förskolor, skolor, kultur och föreningsliv.
På sikt reduceras nivån på statsbidragen och inflationen beräknas ligga på en fortsatt hög nivå fram tills 2024/2025. Den starka ekonomin som upplevs för tillfället är till stor del en effekt av en rekyl efter kraftig nedgång i ekonomierna såväl globalt som nationellt. Kommunen bör därför vara försiktig med att öka kostnadsnivån så att den inte blir för hög när statsbidragen åter minskar. Nu finns möjligheter att genomföra åtgärder och satsningar som effektiviserar verksamheten och håller tillbaka kostnadsökningarna på sikt.
Stora flyktingrörelser, ett osäkert säkerhetsläge, stora prisökningar på bland annat energi och livsmedel samt höga pensionskostnader kommer att prägla kommande år. Intäktsökningar i reala termer blir låga de närmaste åren.
Pensionskostnaderna ökar kraftigt 2023 och 2024. Det beror främst på inflationen men även på premiehöjningar i det nya pensionsavtalet samt löneökningar. För Sjöbos del innebär det en ökning med mer än 50 mnkr jämfört med 2022. Dessutom står kommunen inför en upphandling av elenergi 2023 och med rådande förhållanden på elmarknaden är det osäkert vad den kommer att innebära.
Ett annat skäl till att kostnaderna ökar är bristen på personal. Fler invånare innebär till exempel att det behövs fler lärare, undersköterskor och socialsekreterare. Kommunerna har svårt att rekrytera utbildad personal och bristen på arbetskraft pressar upp lönerna.
Den ekonomiska situationen i ett flerårsperspektiv är alltid osäker. Det är många faktorer som påverkar skatteintäkter, statsbidrag och kostnadsutveckling. Det kan gälla den globala konjunkturutvecklingen, som i sin tur påverkar den svenska konjunkturen och därmed den ekonomiska utvecklingen för kommunen.
Med en växande befolkning kan den finnas anledning att höja resultatmålet ytterligare för att klara investeringsnivån. Hanteringen av investeringsnivån för vatten och avlopp är en utmaning, eftersom verksamheten klarar av att finansiera omkring 70 procent av investeringarna med egna medel. Om va-investeringarna även kommande år håller samma höga volym urholkas kommunens likviditet. På sikt behöver kommunen då låna. Dessutom medför investeringsnivån att taxan måste höjas.