Resultat och ekonomisk ställning

Finansiell analys av åren 2023–2025

Budgetförutsättningar

2022 års budget som fastställdes i juni 2021 med tilläggsbudgetering november 2021 och februari 2023 utgör underlag för 2022 års budget.

Vid bedömning av utvecklingen 2023 används budgeten 2022 som underlag för de angivna värdena om inget annat anges. I balansräkningen för 2023 justeras ingående värden efter det senaste helårsutfallet (2021).

Skatter, statsbidrag och utjämning har beräknats i enlighet med Sveriges Kommuner och Regioners (SKR:s) senaste prognos per oktober 2022. Kompensationen till nämnderna avseende priser och löner har beräknats utifrån samma prognos.

Personalomkostnadspålägget, som finansierar arbetsgivaravgifter, försäkringar, pensioner med mera, är beräknat till 44,53 procent och följer SKR:s förslag.

Kostnader för pensioner är beräknad enligt KPA:s prognos.

Vid beräkning av kommunbidragen tas hänsyn till att kapitaltjänstkostnaderna förändras till följd av ändrade avskrivningar och intern ränta, med undantag för verksamheter vars budget baseras på invånarantal samt för teknisk avgiftsfinansierad verksamhet. För alla verksamheter, utom teknisk skattefinansierad och exploateringsverksamhet, beräknas kapitalkostnader med utgångspunkt från att investeringar i genomsnitt aktiveras den 31 juli. För teknisk skattefinansierad verksamhet och exploateringsverksamhet beräknas kapitalkostnader från att de aktiveras den 31 december.

Internräntan 2023 är höjd med 0,25 procent till 1,25 procent och följer SKR:s rekommendation. Internränta beräknas även på investeringsinkomster i form av anslutningsavgifter.

Kompensation för pris- och löneökningar

Budgetåret 2023 beräknas verksamheternas kompensation för pris- och löneökningar bli 5,8 procent när det gäller kostnader för entreprenader, 5,0 procent för övriga kostnader, 4,4 procent för hyror och 3,2 procent (från och med april) för löneökningar. Dessutom lämnas kompensation för den helårseffekt som uppstår 2023, eftersom lönerna i budgeten 2022 höjdes från och med april 2022. Kompensation lämnas också för att personalomkostnadspålägget ökat med 4,38 procent i budget 2023.

Sammantaget beräknas pris- och lönekompensationen för 2023 till 67,2 mnkr. Allt fördelas till verksamheterna 2023. Till det kommer att pensionerna beräknas öka 18,4 mnkr utöver ökningen av personalomkostnadspålägget.

Verksamheterna kompenserades för ökade kapitalkostnader om 4,3 mnkr, vilket medför att verksamheterna totalt fått en pris-, kapitalkostnads- och lönekompensation om 71,6 mnkr i budget 2023.

Resursfördelningsmodell

En resursfördelningsmodell tillämpas för äldreomsorgsverksamheten, förskole-, fritidshems- och grundskoleverksamheten och gymnasieskolan. Resursfördelningen till verksamheterna baseras på befolkningsprognosen för olika åldersklasser.

För teknisk verksamhet finns en resursfördelningsmodell som baseras på förändringen av antalet kvadratmeter gata och cykelled som tekniska nämnden ansvarar för.

Efter en prognostiserad befolkningsförändring minskas kommunbidraget för förskole-, fritidshems- och grundskoleverksamheten med 1,3 mnkr. Eftersom efterfrågan på förskola för åldersklassen 1–5 år har ökat från 92,9 till 93,5 procent, ökar ersättningsnivåerna i resursfördelningsmodellen, vilket ökar kommunbidraget med 0,8 mnkr. Samtidigt ökar behovet av fritidshemsplats för åldersgruppen 6–12 år från 59,8 till 60,1 procent och därför ökar ersättningsnivåerna i resursfördelningsmodellen med 0,2 mnkr.

För äldreomsorgen utökas kommunbidraget med 0,5 mnkr enligt befolkningsförändringar.

I gymnasieverksamheten minskar kommunbidraget med 1,9 mnkr, eftersom antalet invånare i åldern 16–18 år minskar. Samtidigt har behovet av gymnasieutbildning för ungdomar som inte är 16–18 år ökat med 4 elever jämfört budget 2022 och därför ökar ersättningsnivåerna i resursfördelningsmodellen med 0,6 mnkr.

Förändringen av antalet kvadratmeter gator och gång- och cykelleder är liten, vilket innebär att resurserna inte förändras 2023. En detaljerad sammanställning av resursfördelnings¬modellen finns bland de finansiella rapporterna i avsnittet Resursfördelningsmodellen.

De delar av resursfördelningsmodellen som baseras på invånarantal i olika åldersgrupper innefattar alla kostnader, det vill säga även lokal- och kapitalkostnader. Någon särskild kompensation för dessa typer av kostnader tillkommer inte. Ökning eller minskning av kostnaderna medför inte justering av resursfördelningen. Undantaget är delmodellen för teknisk verksamhet, som inte inkluderar kapitalkostnader.

Effektiviseringskrav

I budgeten finns effektiviseringskrav om sammanlagt 3,5 mnkr som fördelats till nämnderna enligt nedan:

• kommunstyrelsen 0,7 mnkr
• familjenämnden 1,4 mnkr
• tekniska nämnden 0,7 mnkr
• samhällsbyggnadsnämnden 0,7 mnkr.

Effektiviseringskraven har i sin tur fördelats till verksamheter med en tanke kring verksamhetens möjlighet att påverka sina kostnader. Vilken verksamhet som ska bära effektiviseringskraven bestämmer nämnden som kan omfördela resurser mellan verksamheterna. Detta utifrån kommunens styrregler som anges i avsnittet Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten.

Balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv

Det finns tre delar i lagen kring kommunens ekonomi. Dels ställs krav på mål för god ekonomisk hushållning, vilket redovisas i ett separat avsnitt. Dels finns det lagregler kring balanskrav som ställer krav på att kommunen ska besluta om en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Om resultatet ändå blir negativt i bokslutet är huvudprincipen att underskottet ska kompenseras med motsvarande överskott inom tre år och att kommunfullmäktige i en plan ska ange hur det ska ske. Kommunfullmäktige kan med hänvisning till synnerliga skäl besluta om att inte återställa hela eller delar av ett underskott. Det ska då tydligt specificeras i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen.

Kommunen budgeterar 2023 med ett resultat om -19,4 mnkr innan resultatutjämningsreserven används, vilket innebär att kommunen inte budgeterar med intäkter som är högre än kostnaderna (balanskravet).

En del i lagen är möjligheten att ha en resultatutjämningsreserv. En sådan medger att kommunen på ett genomtänkt sätt kan reservera en del av överskottet i goda tider för att kunna täcka upp om och när skatteintäkterna minskar i en lågkonjunktur. Med lagen som grund har kommunen riktlinjer för resultatutjämningsreserven. De både begränsar hur stort årligt belopp som reservationen får omfatta och hur stor den totala reserven får vara. Resultatutjämningsreserven kan tas i anspråk om kommunen budgeterar med ett negativt resultat.

Resultatutjämningsreserven är 99,4 mnkr och reglerna begränsar storleken till 9 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Den förväntade utvecklingen av rikets skatteunderlag gör att det bedöms vara möjligt att använda resultatutjämningsreserven 2023–2024 enligt nuvarande regelverk. För 2023 bedöms 14,6 mnkr användas. Det kräver att kommunen budgeterar med ett negativt resultat innan medel från resultatutjämningsreserven tagits i anspråk. En svårighet med att använda resultatutjämningsreserven är att det endast är en kortsiktig åtgärd som inte löser långsiktiga obalanser. Kommunens regelverk medger även att det går att använda resultatutjämningsreserven året efter en lågkonjunktur upp till den delen av skatteunderlagstillväxten som återställts efter föregående års låga skatteunderlagstillväxt. Det innebär att reglerna medger att kommunen 2024 använder ytterligare 12,6 mnkr av resultatutjämningsreserven. Trots att resultatutjämningsreserven används budgeterar kommunen ett negativt balanskravsresultat 2023 och 2024.

Synnerliga skäl

Det är med stor restriktivitet och endast enstaka år som det går att hävda synnerliga skäl. Kriterierna för att använda det är förutom det som angetts ovan att kommunen ska ha eget kapital och realiserbara tillgångar som täcker hela pensionsåtagandet, att det finns eget kapital och realiserbara tillgångar av en omfattning som överstiger rimliga krav på finansiell handlingsberedskap. I förarbetena till kommunallagen anges det bland annat som att det ska finnas kapital som täcker kommunens hela pensionsåtagande och en buffert med realiserbara tillgångar som kan användas för delfinansiering av framtida investeringar. För att utifrån synnerliga skäl kunna budgetera ett negativt resultat krävs en finansiell analys som bland annat visar penningflödet. Kassaflödesanalysen visar att de realiserbara tillgångarna minskar, men att det trots de budgeterade underskotten inte finns behov av upplåning under planperioden.

Kassaflödet påverkas mycket av dels höga investeringar dels de negativa resultaten. Det innebär bland annat att kommunen kommer att behöva minska sina placerade medel som augusti 2022 värderades till 117,7 mnkr. I budgeten beräknas placeringarna minska med 90 mnkr.

Resultat och kapacitet

Utveckling procent per år

Under en längre tid har kommunen haft betydande överskott vilket hjälper kommunen nu när resultaten försämras. Både 2016 och 2017 var resultaten cirka 23 mnkr, det vill säga väsentligt bättre än resultatet 2018 på –2,7 mnkr. Resultaten 2019, 2020 och 2021 innebar en återgång till resultat som var högre än det ekonomiska målet om lägst 1 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Det höga balanskravsresultatet 2021 om 71,5 mnkr var bland annat ett resultat av att skatteintäkterna inklusive kommunal utjämning ökade snabbare än nettokostnaderna. År 2022–2024 syns en annan utveckling. I budgeten 2022 ökar nettokostnaderna snabbare än skatteintäkterna, då det budgeterade resultatet är 1,0 procent av skatteintäkterna. Det är väsentligt lägre än utfallet 2021. Den senaste prognosen visar dock ett väsentligt överskott för 2022. För 2023 prognostiseras ett underskott om 19,4 mnkr trots effektiviseringskrav om 3,5 mnkr och engångsutbetalningar från de kommunala bolagen om 1,5 mnkr. Resultatet motsvarar -1,5 procent av skatteintäkterna och kommunalekonomisk utjämning. Det innebär att jämfört med budget 2022 ökar nettokostnaderna betydligt mer än skatteintäkterna inklusive utjämningen och att budgeten inte når upp till balanskravet.

För 2024 väntas kostnaderna fortsätta öka snabbare än intäkterna och balanskravet klaras inte heller detta år, även om det finns inlagda effektiviseringar om 15,0 mnkr utan underskottet ökar. År 2025 beräknas kostnaderna minska, vilket både beror på betydligt lägre pensionskostnader och inlagda effektiviseringar om 10 mnkr. Samtidigt ökar skatteintäkterna vilket ger ett positivt resultat om 19,8 mnkr. För att uppnå denna nivå behöver dock kostnaderna 2023–2025 sammanlagt minskas med 30 mnkr.

Det går även att beskriva utvecklingen genom att ställa nettokostnaderna i relation till skatteintäkter inklusive utjämning. Ett högt resultat 2021 om 80,7 mnkr innebar att nyckeltalet understeg 95 procent. En stor del av resultatet skapades genom att verksamhetens resultat (skatteintäkter och generella statsbidrag minus nettokostnader) var positivt. I budget 2022 räknas med betydligt lägre överskott i verksamhetens resultat, en större del av det budgeterade resultatet skapas via ett positivt finansnetto.

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning, procent

En nivå över 100 procent innebär att verksamheten behöver finansieras med överskott i finansnettot för att klara balanskravet. Dock hävdar kommunen synnerliga skäl 2023 och 2024 och gör därigenom ett undantag från att årligen budgetera intäkter som överstiger kostnaderna. År 2023 budgeteras ett negativt resultat om -19,4 mnkr. En stor del av underskottet skapas genom väsentligt högre nettokostnader. Planen för 2024 innebär att resultatnivån försämras ytterligare, så att nettokostnaderna fortsätter överstiga skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är först 2025 som kommunen åter planerar för ett överskott.

Nedan finns förändringar som 2023 påverkar kostnadsutvecklingen.

Pris- och lönekompensation

Intäkterna används bland annat till pris- och lönekompensation till verksamheterna på totalt 70,6 mnkr, vilket inkluderar förändrade kapitalkostnader och upplösning av investeringsbidrag.

Resursfördelningsmodellen

För de verksamheter som ingår i resursfördelningsmodellen utökas kommunbidraget med 1,1 mnkr (se avsnittet Resursfördelningsmodellen). En förändrad befolkning i aktuella åldersklasser minskar kommunbidragen med 2,8 mnkr. Resursfördelningsmodellen inkluderar även en ökning med 0,8 mnkr eftersom efterfrågan på förskoleplatser ökat. Likaså kompenseras verksamheten med 0,2 mnkr då andelen barn som använder fritidsverksamheten ökar. Till det kommer att gymnasieverksamheten kompenseras med 0,6 mnkr då andelen elever som går ett fjärde år ökar.

IT kommuner i Skåne

Övergången till IT kommuner i Skåne har bland annat medfört en ny debiteringsmodell. För detta ökas kommunbidraget med 4,6 mnkr.

Ge och få-verksamhet

För att skapa förutsättningar för att kunna återanvända möbler inom kommunens verksamheter finns en Ge och få-verksamhet. Förväntade kostnadsminskningar avseende möbelinköp minskar kommunbidraget med 0,4 mnkr.

Förändring av statsbidrag

Ett flertal utökade uppdrag och satsningar ingår i förändringen av generella statsbidrag. Det innefattar bland annat utökad undervisningstid, föräldraprogram, lovskola, stärkt rätt till assistans, extra studietid och fasta omsorgskontakter. De utökade uppdragen och satsningarna uppgår till 1,7 mnkr och regleras i sin tur mot kommunens verksamheter.

Kommunövergripande verksamhet

Utökningen 2022 om 1,0 mnkr för att långsiktigt tillskapa en lokalförsörjningsplan kvarstår ej 2023. Övergången till IT kommuner i Skåne har bland annat medfört en ny debiteringsmodell. För detta utökas kommunbidraget med 2,8 mnkr. Effektiviseringskrav minskar kommunbidraget med 0,7 mnkr.

Politisk verksamhet

År 2023 är det inget val till riksdag, region och kommun vilket minskar kommunbidraget med 1,0 mnkr. Behov av utbildning utökar budgeten med 0,5 mnkr. Den nya politiska organisationen minskar kommunbidragen med 0,2 mnkr.

För att förbättra rekryteringsläget avseende gode män har arvodena höjts väsentligt. Överförmyndarverksamheten har därför stärkts med 0,4 mnkr i ökat kommunbidrag.

Verksamhet för personer med funktionsnedsättning

Ett nytt LSS-boende med 6 platser tillkommer under året. För detta utökas kommunbidraget med 2,2 mnkr 2023 och ytterligare 4,3 mnkr 2024. Staten har justerat i de generella statsbidragen avseende stärkt rätt till assistans som bedöms minska kommunens åtagande, därför minskas kommunbidraget med 0,4 mnkr 2023.

Äldreomsorg

Satsningar görs om 4,0 mnkr för att möjliggöra ökad kvalitet. Det innebär att den temporära utökningen som gjordes 2022 permanentas. För kravet på att erbjuda fasta omsorgskontakter i hemtjänsten utökas kommunbidraget med 0,6 mnkr.

Individ- och familjeomsorg

Familjecentralen inrättades under 2022. Satsningen utökade kommunbidraget med 0,7 mnkr år 2022 och det utökas med ytterligare 0,3 mnkr år 2023. För att kommunen ska kunna erbjuda föräldrastödsprogram utökas kommunbidraget med 0,4 mnkr.

För att klara ökad belastning i form av ökat försörjningsstöd samt fler och dyrare placeringar utökades kommunbidraget med 4,0 mnkr år 2022. Lägre kostnader än befarat medför att utökningen halveras och därigenom minskas kommunbidraget med 2,0 mnkr och permanentas.

Förskole-, fritidshems- och grundskoleverksamhet

För att hantera efterverkningar av pandemin tillfördes skolan temporärt 1,8 mnkr. Extra statsbidrag i form av skolmiljarden utökade kommunbidraget med ytterligare 0,7 mnkr. Resurserna kvarstår ej 2023. Effektiviseringskrav minskar kommunbidraget med 0,9 mnkr. Grundskolorna är undantagna från effektiviseringskravet.

Gymnasieverksamhet

Det ställs ökade krav på samverkan och strategiska beslut. Gymnasieskolans ansvar kopplat till arbetsmarknadens kompetensförsörjning stärks. För detta utökas kommunbidraget med 0,3 mnkr. Effektiviseringskrav minskar kommunbidraget med 0,2 mnkr.

Vuxenutbildning, arbetsmarknadsåtgärder och integrationsverksamhet

Effektiviseringskrav minskar kommunbidraget med 0,2 mnkr.

Turism- och fritidsverksamheten

För att utveckla och effektivisera campingverksamheten planeras för en entreprenad, vilket minskar kommunbidraget med 0,3 mnkr. Effektiviseringskrav minskar kommunbidraget med 0,3 mnkr.

TKulturverksamhet

Effektiviseringskrav minskar kommunbidraget med 0,2 mnkr.

Plan- och byggverksamhet

För att göra om FÖP utökades kommunbidraget sammanlagt 2021–2022. Då arbetet med FÖP planerats om minskas budgeten med 1,1 mnkr 2023 och beloppet kvarstår även 2024.

I ett särskilt budgetbeslut utökades kommunbidraget med 0,5 mnkr för att minska handläggningstiderna för bygglov. Beslutet avsåg endast 2022 och kommunbidraget minskas därför med 0,5 mnkr. Effektiviseringskrav minskar kommunbidraget med 0,3 mnkr.

Miljö- och hälsoskyddsverksamhet

Effektiviseringskrav minskar kommunbidraget med 0,4 mnkr.

Pensionskostnader

Personalomkostnadspålägget beräknas inte fullt ut täcka pensionskostnaderna. Därför utökas finansieringsverksamheten netto med 18,7 mnkr.

Anslag till kommunstyrelsens förfogande

Anslaget till kommunstyrelsens förfogande minskas med 4,2 mnkr till 3,0 mnkr. En temporär utökning gjordes 2022 med 4,2 mnkr för att hantera eventuella extra kostnader på grund av pandemin.

I planen för de kommande åren förväntas nettokostnaderna öka beroende på pris- och löneökningar. I planen beaktas prognostiserad befolkningsutveckling för de verksamheter som ingår i resursfördelningsmodellen. Även ökade driftkostnader orsakade av planerade investeringar i form av avskrivningar beaktas.

Avskrivningar

Trenden har varit att investeringarna överstiger avskrivningarna, vilket bidrar till att avskrivningarna ökar år för år. Avskrivningarna fortsätter att stiga. Den största ökningen står skattefinansierad verksamhet för. Ökningen motsvarar cirka 3 mnkr årligen. En högre investeringsnivå (om 35–45 mnkr 2023–2029) gör att skattefinansierade investeringar fortsätter öka. För 2023 avser en stor del av investeringarna fordon och utrustning vilket skrivs av på ett fåtal år.

Även i den avgiftsfinansierade verksamheten ökar avskrivningarna. En hög investeringsnivå (32,8 mnkr exklusive anslutningsavgifter) 2022 gör att va-verksamheten har högre avskrivningskostnader 2023. Till det kommer nyinvesteringar 2023–2025, vilket framför allt påverkar 2024 och senare. En del av investeringarna gäller anslutningar till kommunalt va. De finansieras delvis av anslutningsavgifter.

Planerade investeringar 2021 gör att exploateringsverksamhetens avskrivningar ökar 2022 från en låg nivå. Avskrivningarna ligger sedan kvar ungefär på samma nivå 2023–2025.

Skatteintäkter

Skatteintäkterna är beräknade i enlighet med Sveriges Kommuner och Regioners (SKR:s) skatteunderlagsprognos från oktober 2022. Budgeterade skatteintäkter utgår från en oförändrad skattesats om 20,92 kr.

Skatteintäkterna påverkas av invånarantalet den 1 november året innan. För 2024–2025 används befolkningsprognosens antal invånare som underlag för beräkningen. För 2023 används befolkningsutfallet i oktober 2022. Generella statsbidrag och utjämning för 2023 baseras på invånarantalet den 1 januari 2022. I diagrammet nedan inkluderas regelförändringar som påverkar skatteunderlaget.

Årlig förändring av skatteunderlaget, procent

Prognosen för taxeringsutfallet 2023 visar en tillväxt av det kommunala skatteunderlaget med 4,0 procent. Korrigerat för regeländringar är tillväxten 3,1 procent, vilket är betydligt lägre än genomsnittet 4,4 procent de tio senaste åren (2014–2023). Skatteunderlaget beräknas öka med 4,1–4,5 procent per år perioden 2024–2025, vilket är något högre än genomsnittet år 2024 men lägre år 2025. Den höga ökningen 2022 kommer sig bland annat av att arbetade timmar beräknas öka väsentligt 2021 och 2022 efter en nedgång 2020 under pandemin.

Skatteunderlagets utveckling de närmaste åren påverkas av flera regelförändringar vars effekter på kommunens skatteintäkter regleras genom höjningar och sänkningar av det generella statsbidraget. Noterbart är skatteunderlagstillväxten 2023 påverkas av förslaget att omvandla reseavdragen (som påverkar skatteunderlaget) till en skattereduktion (som inte påverkar skatteunderlaget).

Kommunalekonomisk utjämning

Beräkningarna av både inkomst- och kostnadsutjämningen bygger på SKR:s prognos för bidragsåret 2022, vilken utgår från den senast föreslagna budgetpropositionen.

År 2021 fick Sjöbo kommun 238,6 mnkr i inkomstutjämning och 2022 ökade bidraget till 244,2 mnkr. Prognosen för 2023 är att inkomstutjämningen ökar med 17,6 mnkr. Prognosen för 2022 bygger på att medelskattekraften i Sjöbo är 89,1 procent av rikets, vilket är 1,2 procent högre än medelskattekraften i budget 2022.

Under många år har skattekraftsunderlaget ökat snabbare i Sjöbo än i riket i genomsnitt. Utvecklingen bröts inkomståret 2016 men återkom igen 2019. Prognosen är att 2023–2025 kommer skattekraftsunderlaget att öka snabbare i Sjöbo än i riket i genomsnitt. Det innebär att ökningstakten i skatteintäkterna blir högre och i stället ökar inkomstutjämningen i lägre takt eller minskar. År 2023 prognostiseras inkomstutjämningen öka med 3,3 mnkr. Ökningen beräknas bli drygt 10,1 mnkr 2025.

Avgiften för kostnadsutjämningen beräknas 2023 öka med 3,8 mnkr i förhållande till 2022. Det motsvarar en minskning av avgiften med 195 kr per invånare 1 januari 2022. Det är delmodellen för gymnasieskolan som framför allt gör att avgiften minskar. Andelen ungdomar 16–18 år har minskat i Sjöbo jämfört med 1 januari 2021 medan den ökat i riket. Inom övriga delmodeller som bygger på åldersgrupper (förskola, grundskola och äldreomsorg) är förändringen i stället positiv, men det väger inte upp minskningen avseende gymnasieskolan.

Utjämningssystemet är relativt i förhållande till andra kommuner. Systemet bygger bland annat på antalet invånare i olika åldrar, dels i kommunen, dels i riket som helhet. Ökar eller minskar kommunen procentuellt mer än riket som helhet påverkas utjämningen. I budgeten tas hänsyn till att långsiktigt snabbväxande kommuner får särskild kompensation via utjämningssystemet, vilket regleras mot övriga kommuner. Avgiften för Sjöbos del beräknas till 1,0 mnkr.

Regleringsbidraget påverkas av statens anslag för kommunalekonomisk utjämning. Regleringen mellan stat och kommuner, för bland annat ändringar i skatteregler, brukar gå via regleringsbidraget eller regleringsavgiften. Regleringsbidraget bygger på den senaste budgetpropositionen. Då den tillträdande regeringen ännu inte lagt fram en ny budgetproposition har ingen hänsyn kunnat tas till regeringsbytet.

Ett flertal utökade uppdrag och satsningar ingår i förändringen av regleringsbidraget. Dessa regleras i sin tur mot kommunens verksamheter. Det innefattar bland annat utökad undervisningstid, föräldraprogram, lovskola, stärkt rätt till assistans, extra studietid och fasta omsorgskontakter.

Totalt försämras regleringsposten från +2 760 kr till +1 526 kr per invånare. Bidraget fortsätter att sjunka något åren därpå. År 2023 beräknas regleringsbidraget totalt till 29,9 mnkr, vilket är 9,7 mnkr sämre än budget 2022.

Utjämningsavgiften för LSS ökar jämfört med 2022 med 3,1 mnkr. Ökningen är till stor del en följd av förändringar i genomsnittliga kostnader i riket samt antalet insatser totalt i landet. Antalet insatser i Sjöbo ökar för perioden i lägre takt än i riket. I modellen för utjämning ger det teoretiskt lägre kostnader för Sjöbo som sedan regleras via utjämningen. Utjämningen 2022 baseras på antalsuppgifter den 1 oktober 2021.

Sjöbo kommuns intäkter av fastighetsavgiften beräknas öka med 4,5 mnkr 2023 och uppgår till 55,3 mnkr. År 2023 görs en taxering av småhus på lantbruk. Till det kommer att under 2022 görs en taxering av flerbostadshus vilket påverkar prognosen något. År 2021 ska en taxering av småhus göras, vilket starkt påverkat prognosen för 2021 och framåt. År 2023 görs en taxering av småhus på lantbruk.

Finansnetto

Sedan 2014 har kommunen inga långfristiga skulder till kreditinstitut (eventuell leasing är inte inräknad). Därför är de finansiella kostnaderna låga och består till stor del av ränta på pensionsskuld och bankkostnader. Trots negativa resultat 2023 och 2024 och höga investeringar planeras inte någon upplåning 2023–2025. Behov av säkerhetsmarginaler gör dock att en låneram finns för att man ska kunna hantera snabba skiftningar i likviditeten.

År 2021 var finansnettot +19,6 mnkr. En stor del av det positiva resultatet var en effekt av att värdet på kommunens placeringar ökade, vilket gav orealiserade vinster om 8,2 mnkr. Till det kom uttag för överskottsfonden som finns hos KPA om 2,2 mnkr.

Finansnettot beräknas vara 10,5 mnkr år 2023, vilket är 1,5 mnkr högre än 2022. De högre intäkterna beror på att utdelningarna från de kommunala bolagen beräknas öka temporärt med 1,5 mnkr. I övrigt möts ökade räntekostnader om 0,4 mnkr avseende pensionsåtagandet av motsvarande ökade finansiella intäkter. En stor del av det positiva finansnettot kommer av att utdelningen från bolagen beräknas till 5,5 mnkr, fördelat med 1,5 mnkr på AB Sjöbohem och 4,0 mnkr på Sjöbo Elnät AB.

Investeringsvolym

Kommunen har en hög investeringsnivå som ökar avskrivningarna år för år. År 2021 investerades för drygt 47 mnkr och år 2022 beräknas investeringarna uppgå till 101,4 mnkr.

Den lite lägre investeringsnivån avseende skattefinansierad verksamhet 2021 beror delvis på försenade investeringar som i stället kommer att genomföras 2022.

År 2023 planeras investeringar för 79,3 mnkr. Det är viktigt att kommunen kan fortsätta utvecklas. Därför finns investeringsmedel avseende exploateringsverksamhet uppgående till 14,5 mnkr 2023. Bland annat fortsätter exploateringen av ytterligare 11 bostäder på Grimstofta när etapp 3 påbörjas. Till det kommer exploatering av 400 bostäder på Bränneriet. Exploateringen av Sjöbo Väst etapp 1 och 2 avslutas genom att området färdigställs. Inom handel och industri görs satsningar på utbyggnad och färdigställande av Redskapsgatan samt Sjöbo Västs handelsområde.

Avgiftsfinansierad verksamhet planerar för 29,3 mnkr i investeringar 2023. Det är 2 mnkr högre än genomsnittet 2023–2029. Då avskrivningarna 2023 ligger på 11,9 mnkr medför investeringsvolymen att avskrivningarna kommer att öka år för år. Större projekt 2023 är kopplade till Sjöbo avloppsreningsverk, där delar av verket ska moderniseras och gasåtgärder genomföras. En stor del av de totala investeringarna finns inom nämndens ram för mindre investeringar.

Inom skattefinansierad verksamhet planeras för investeringar om 35,5 mnkr, vilket är en hög nivå jämfört med 2021 och tidigare. Dock är det drygt 20 mnkr lägre än budget för 2022. Den höga investeringsnivån innebär markant ökande avskrivningskostnader. Åren därpå planeras för fortsatt hög investeringsnivå.

Merparten av investeringarna är mindre till sin karaktär. Störst investering återfinns inom bilpoolen när fordonen förnyas. Bland de mindre investeringarna finns bland annat 1 mnkr som står till kommunstyrelsens förfogande, 1 mnkr avseende digitalisering och verksamhetsutveckling samt 1,5 mnkr avseende landsbygdsutveckling.

Investeringar

Talen i diagrammet ovan inkluderar tilläggsbudgeteringar och investeringsprojekt som ombudgeterats till 2022, eftersom de inte färdigställts enligt plan.

Planerade investeringar under planperioden bedöms kunna finansieras med egna medel. Dock kommer en fortsatt hög investeringsnivå att behöva lånefinansieras om inte investeringsnivån går ner eller resultatnivån upp. Under perioden 2023–2025 kommer den höga investeringsnivån och de negativa eller låga resultaten innebära att likviditeten minskar trots en kraftig minskning av de placerade medlen. På så sätt minskar kommunens handlingsutrymme och reserver.

Risk – kontroll

Soliditet

Soliditeten är ett mått på den långsiktiga betalningsförmågan i kommunen. En soliditet på 100 procent anger att kommunen endast finansieras med eget kapital. När lånade medel tillförs minskar soliditeten och vid 0 procent har kommunen inget eget kapital, utan endast lånat kapital.

I balansräkningen 2022 har en justering gjorts för utfallet 2021. En viss minskning finns 2022 på grund av höga investeringar och inte så högt resultat. Minskningen fortsätter sedan 2023 och 2024 både beroende på negativa resultat och hög investeringsvolym. Båda dessa år finansieras investeringarna till stor del via minskad likviditet och minskade finansiella placeringar. Normalt är det svårt att upprätthålla en hög soliditet när investeringsnivån är hög, eftersom det kräver höga positiva resultat eller alternativt att omsättningstillgångarna minskar.

Ökade avskrivningar, placerade medel och bankmedel medger egenfinansiering av investeringar. Ingen lånefinansiering planeras.

Kommunen har enligt budget 2023 en hög soliditet jämfört med de flesta andra kommuner, om man tar hänsyn till hela pensionsåtagandet. Endast åtta kommuner hade högre soliditet än Sjöbo 2021. I en jämförelse bör dock beaktas att Sjöbo kommun har valt att ha sina verksamhetsfastigheter i AB Sjöbohem. Hade fastigheterna kvarstått i kommunen hade en del varit lånefinansierade, vilket medfört lägre soliditet.

Finansiering av investeringar

2023 års investeringar finansieras genom egna medel som skapats under året samt minskad likviditet. Siffrorna inkluderar om- och tilläggsbudgeterade investeringar 2020.

Nyckeltalet mäts som kassaflöde från den löpande verksamheten i förhållande till nettoinvesteringarna. En stor del av kassaflödet skapas 2023 och 2024 endast av minskade placeringar och avskrivningar. I budgeten beräknas placeringarna minska med 90 mnkr under perioden 2023–2025. Endast 2025 bidrar ett positivt resultat till finansieringen. Minskningen av placeringarna innebär att ingen lånefinansiering planeras.

Skuldsättning

Kommunen har inga skulder till kreditinstitut (exklusive eventuell leasingfinansiering). Budgeten och planerna för 2023–2024 innebär inga förändringar i det avseendet. Däremot finns det skulder i form av långfristiga, förutbetalda intäkter och delfinansiering med Trafikverket för en gång- och cykelled. Den senare finns som lån tills den är genomförd och regleringen med Trafikverket är klar.

Riskbedömning

Vid bedömning av resultatnivån är det viktigt att beakta risker och andra osäkerheter som kan komma att påverka resultatet för budgetåret.

När kommunen nu budgeterar underskott två av tre år i planperioden är riskerna större än vanligt, eftersom de marginaler som normalt finns i att kommunen budgeterar överskott inte längre existerar. Samtidigt finns det ett flertal risker som är större än normalt:

• fortsatt hög inflation
• nya löneavtal
• nytt elavtal
• fortsatt lågkonjunktur
• obalanser i verksamheten
• för hög investeringsnivå
• kompetensförsörjning

Stora osäkerheter i budgeten utgörs också av budgeterade skatter och generella statsbidrag. Den budgeterade skatteintäkten grundas på en prognos över skatteunderlagsutvecklingen under tre år. Även befolkningsutvecklingen är ett osäkerhetsmoment som kan behöva hanteras.

Kombinationen mindre marginaler i kommunens ekonomi än normalt och högre externa risker ställer mycket stora krav på en stringent ekonomistyrning där verksamheterna och nämnderna är i balans.

En stor del av Malenagymnasiets elever kommer från andra kommuner. I Skåne kan eleverna själva välja i vilken skola de vill gå. Det gäller för Malenagymnasiet att bedriva sådana utbildningar som eleverna söker sig till. Eftersom Malenagymnasiet har en stor fordons- och maskinpark är det viktigt att elevantalet hålls uppe, dels så att priserna per elev som kommunen betalar inte ökar, dels så att verksamheten helt kan finansieras via intäkter i form av elevpengar. Kommunens prislista för gymnasieprogram som bedrivs av enskilda eller andra kommuner påverkas av andra kommuners priser. Det är endast för kommunens egna elever i Malenagymnasiet som kommunen kan bestämma priset oberoende av andra kommuners priser.

I nedanstående tabell redovisas hur olika förändringar kan påverka kommunens finansiella situation.

Känslighetsanalys (mnkr)

Förutom år 2018 har kommunen kunnat parera eventuella avvikelser med aktiv uppföljning, god budgetföljsamhet och god förmåga att anpassa kostnadsutvecklingen när intäkterna utvecklats ogynnsamt.

Vid bedömning av risker ingår de eventuella åtaganden som kommunen har för de kommunala bolagen och för borgensförbindelser.

Bolagen har en god ställning och verksamheten är i ekonomisk balans. Storleken på den tilldelade intäktsramen är en väsentlig risk för Sjöbo Elnät AB.

För Sjöbo Elnät gäller att osäkerheten kring tilldelade ramar löpande behöver hanteras. Till det kommer att regionnätsägaren har annonserat att den rörliga avgiften kommer att följa spotmarknaden. Detta kommer sannolikt att innebära både högre kostnad och större osäkerhet i bedömningarna vid till exempel budgetering. Eftersom det finns en marginal i intäktsregleringen för bolaget finns det möjlighet för bolaget att hantera kostnadsökningen genom reglering av intäkterna.

AB Sjöbohem behöver konsolidera verksamheten och öka soliditeten.