God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

God ekonomisk hushållning

Kommunkoncernen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det omfattar även verksamheter som bedrivs av andra juridiska personer, som bolag och förbund. Den kommunala koncernens verksamheter ska även bedrivas med god kvalitet, kostnadseffektivt och med rimlig självfinansiering av investeringarna. Varje generation ska bära kostnaderna för den service den konsumerar. God ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomi och verksamhet på kort och lång sikt.

Utvärdering av god ekonomisk hushållning

Kommunfullmäktige fastställer årligen i samband med budgetbeslutet för kommande år kommunens mål för god ekonomisk hushållning, medan bolagens och förbundets mål framgår av ägardirektiven respektive förbundsordningen. Målen formuleras på koncernnivå, finansieringsnivå och verksamhetsnivå och sorteras in under rubrikerna ekonomi, verksamheter, medarbetare samt bolag och förbund. Strukturen och processerna för målstyrning i Sjöbo kommun beskrivs i avsnittet Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten.

Uppföljningen av målen och indikatorerna innefattar en bedömning om indikatorerna för fokusområdet uppnåddes. Grönt anger att indikatorn uppnåddes och rött att den inte nåddes. En pil visar periodens trend. En grön pil betyder en positiv trend och en röd negativ trend.

Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning

Den sammantagna bedömningen är att Sjöbo kommun inte fullt ut uppnådde god ekonomisk hushållning av alla resurser.

Ekonomi

Kommunfullmäktiges styrning av ekonomin fokuserar på resultat, självfinansiering av investeringar, budgetföljsamhet och koncernens skuldsättning. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är överordnad den ur verksamhetsperspektiv. Kommunens överordnade mål är att ekonomin sätter gränsen för verksamhetens omfattning.

År 2023 nåddes 3 av 5 mål för god ekonomisk hushållning. Balanskravsresultatet understeg det uppställda målet, men tack vare ett högre skatteunderlag och bättre resultat i finansförvaltningen blev resultatet positivt och väsentligt bättre än budget. Sammantaget översteg emellertid nämndernas kostnader budget. Det berodde bland annat på att pensionskostnaderna efter förhandling mellan SKR och arbetstagarorganisationerna ökade, att arbetsgivaravgiftsrabatten för unga slopades samt högre kostnader för vård och omsorg än vad som budgeterats.

Verksamheterna

Fokusområdet Barn och unga känner sig hemma i Sjöbo följs upp med 7 indikatorer. För en av indikatorerna, Elever i åk 9 som känner sig trygga i skolan, saknas offentlig statistik. Endast 2 av de återstående 6 nåddes, gymnasieelever med examen inom fyra år samt kursdeltagare i komvux på gymnasial nivå som slutat med godkända betyg. 2 av de indikatorer som inte nådde de uppställda målen visade i och för sig en positiv trend men en sammantagen bedömning är att målet att barn och unga ska känna sig hemma i Sjöbo inte nåddes.

Fokusområdet Naturen i Sjöbo förgyller livet följs upp med 12 indikatorer. En av indikatorerna, Andel återbrukade möbler och inredning inom kommunen och kommunala bolag, har inte kunnat följas upp. Av de återstående 11 nådde 7 målen. Av övriga var det bara ett, Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning som utvecklades negativt.

Fokusområdet Hela Sjöbo lever följs upp via 4 indikatorer. Av dem uppnådde 3 de uppsatta målen. Indikatorn bra bemötande vid kontakt med tjänstepersoner i kommunen försämrades från 83 till 75,1 procent.

Medarbetare

Mätningen av hur medarbetarna upplever kommunen som arbetsgivare genomförs vartannat år, vilket innebär att det inte finns någon uppföljning på indikatorns utveckling 2023. Sjukfrånvaron minskade, men nådde inte det uppsatta målet.

Bolag och förbund

Med undantag av att Sjöbo Elnät inte nådde målet för avkastning på totalt kapital, uppnådde AB Sjöbohem och Sjöbo Elnät AB samtliga mål. Senhösten 2023 bildades ytterligare ett av Sjöbo kommun helägt bolag, Sjöbo Elnät Service AB. Bolaget hade emellertid inte någon egentlig verksamhet och målen för detta bolag fastläggs först 2024.

Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund (SÖRF) gjorde en förlust till följd av att en budgeterad åtgärd inte kunde verkställas. I och med det klarade SÖRF inte resultatmålet. Övriga mål uppfylldes.

1. En uthållig ekonomi

Hållbar ekonomisk utveckling är en av de grundläggande förutsättningarna för att välfärd ska kunna produceras med hög kvalitet. I en tid av utveckling och utmaningar behöver kommunen en aktiv, ansvarsfull ekonomisk politik och smarta, effektiva lösningar i alla verksamheter.

Det innebär att kostnaderna inte överförs på kommande generationer och inte överstiger intäkterna. Varje skattekrona ska användas på ett ansvarsfullt sätt. I en ansvarsfull ekonomi skapas utrymme för nödvändiga investeringar. Bra vatten samt väl fungerande avlopp och renhållning är förutsättningar för goda livsbetingelser. Investeringsnivån för den avgiftsfinansierade verksamheten beslutas efter bedömning av hur taxenivåerna påverkas.

För att långsiktigt finansiera verksamheten krävs normalt mer än nollresultat. Resultaten ska även skapa utrymme för att finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar.

Balanskravsresultatet (justerat för orealiserade förluster i värdepapper och realisationsvinster) uppgick till 11,2 mnkr. Resultatets andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning blev därmed 0,9 procent. Det budgeterade resultatet var –4,8 mnkr efter att 14,6 mnkr av resultatutjämningsreserven utnyttjats, vilket motsvarar –0,4 procent. Resultatet blev således väsentligt bättre än budget, men målet om ett resultat på minst 1  procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning uppnåddes inte.

Kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning anger att nyckeltalet över en femårsperiod i genomsnitt ska vara minst 1 procent. Genomsnittet 2019–2023 var +3,3 procent. De höga resultaten 2021 och 2022 uppväger 2023 års underskridande av måltalet.

När investeringarna överskrider investeringsutrymmet behöver de finansieras på annat sätt, antingen via kommunens kassa eller via nya lån. Nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten uppgick till 109,3  mnkr 2020–2023 och beräknas understiga investeringsutrymmet i form av resultat plus avskrivningar med 136,1 mnkr.

I riktlinjerna för god ekonomisk hushållning finns målet att investeringarna ska vara självfinansierade. Det finns dock ett tillägg som tillåter undantag för den avgiftsfinansierade vatten- och avloppsverksamheten efter bedömning av hur taxenivåerna påverkas.

År 2023 uppgick kommunens totala investeringar (inklusive avgiftsfinansierad verksamhet och exploatering) till 52,3 mnkr, medan det totala investeringsutrymmet var 11,6 mnkr (balanskravsresultat plus avskrivningar). Investeringsutrymmet var lägre än de faktiska investeringarna, men som beskrevs i stycket ovan höll sig den skattefinansierade verksamheten, exklusive exploateringsverksamhet, inom det fyraåriga investeringsutrymmet, vilket utgör kravet.

Nämnderna inklusive finansiering hade ett underskott om 26,2 mnkr, vilket innebar att målet inte uppfylldes. Det berodde bland annat på att pensionskostnaderna efter förhandling mellan SKR och arbetstagarorganisationerna ökade, att arbetsgivaravgiftsrabatten för unga slopades samt högre kostnader för vård och omsorg än vad som budgeterats.

Den samlade verksamhetens låneskuld minskade med 41 mnkr, eftersom AB Sjöbohem amorterade på sina lån.

2. En attraktiv arbetsgivare

Sjöbo kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för att i framtiden kunna behålla och rekrytera personal. Viljeinriktningen för att fortsätta utvecklas åt rätt håll finns i kommunens personalpolitiska program.

Medarbetarundersökningens resultat ligger till grund för uppföljning och mätning av medarbetarnas uppfattning om kommunen som arbetsgivare och hur de upplever sin arbetssituation. Den genomförs vartannat år och gjordes senast hösten 2022 då utfallet landade på 73. Resultatet för anställda som upplever Sjöbo kommun som en bra arbetsgivare försämrades i undersökningen jämfört med såväl ingångsåret som 2020 (84).

Den totala sjukfrånvaron i kommunen minskade från 8,5 till 8,1 procent av tillgänglig arbetstid. Alla förvaltningar utom kommunledningsförvaltningen sänkte sin sjukfrånvaro. Kommunledningsförvaltningen är relativt liten och några sjukfall ger ett stort genomslag på statistiken.

Avstämning av verksamhetsmål

3. Barn och unga känner sig hemma i Sjöbo

Fokusområde

Unga i Sjöbo har stort inflytande och deras upplevelser påverkar kommunens utveckling. Skolorna i Sjöbo är trygga och utvecklande lärmiljöer, som ger stabilt höga resultat. Goda samarbeten finns med arbetsliv och högskola.

Efter skoldagen väntar fritid som utmanar och utvecklar och en uppsjö av aktiviteter som de unga själva kan påverka utvecklingen av.

Övergripande mål

Alla barn och elever i Sjöbo är trygga och ges förutsättningar och utbildning för livet.

En utbildning av god kvalitet som ger alla kunskaper och förmågor bidrar till välstånd, hälsa och jämlikhet. Utbildningen ska ge barn och elever förutsättningar att minst nå kraven för godkända kunskapsmål och nå gymnasieexamen.

I en trygg lärmiljö utvecklas kompetenser och goda relationer utifrån allas förutsättningar.

Tillsammans med universitet och högskolor och i samverkan med näringslivet skapas förutsättningar för en kvalitativ utbildning, vilket bidrar till såväl elevernas som näringslivets behov.

En god fysisk och psykisk hälsa är väsentlig för alla aspekter i livet och en grundläggande förutsättning för människans möjlighet att nå sin fulla potential. Idrott, fritid och kultur utgör starkt bidragande faktorer för folkhälsa och livskvalitet. För att nå så många som möjligt ska en bredd av aktiviteter erbjudas efter skoldagens slut.

Arbetslivets och samhällets krav på ökad och förändrad kompetens möts av goda möjligheter till omskolning.

Betygen för elever i årskurs 6 försämrades i förhållande till ingångsvärdet som avser 2018, men förbättrades i förhållande till 2022 (63,3). Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram minskade såväl jämfört med ingångsvärdet som 2022 (80,7). Att öka elevernas målfyllelse är ett prioriterat arbete, som bland annat görs inom ramen för Samverkan för bästa skola tillsammans med Skolverket och Linnéuniversitetet.

En trygghets- och trivselenkät gjordes i mars. Utfallet är summan av ”stämmer helt” och ”stämmer bra”.

Bland kursdeltagare i komvux på gymnasial nivå var det 84 procent godkända betyg, vilket gör att målet klarades.

4. Naturen i Sjöbo förgyller livet

Fokusområde

Här i Sjöbo är naturen nära och kommunen är en plats för boende, rekreation och företagande. Kommun och invånare är skickliga på att skapa goda livsmiljöer och utveckla, ta tillvara och tillgängliggöra den varierande naturen.

Det gröna entreprenörskapet ger goda förutsättningar för hållbar utveckling och besöksnäringen växer och frodas.

Övergripande mål

Naturen och ett hållbart Sjöbo ger förutsättningar för bra livskvalitet och en jämlik och inkluderande kommun.

Det ska finnas möjligheter att efter varje individs behov leva ett gott liv, där alla känner sig trygga och nöjda. Servicen utvecklas så att den svarar mot Sjöbobornas behov och önskemål. Vi ställer upp för varandra och olikheter är en tillgång.

Alla ska ha möjlighet att påverka sitt liv och styra över sin vardag. Stöd inom socialtjänsten och vid funktionshinder utformas utifrån individens behov och förutsättningar. Det är viktigt att tillvarata individens egna resurser. Tidiga och förebyggande insatser prioriteras för att alla ska få bra livskvalitet.

Invånare och besökare ges möjlighet till meningsfull fritid och rekreation där det kulturella utbudet, naturen och det offentliga rummet bidrar till en nära, trygg och inspirerande miljö. Kommunen ska erbjuda fritid, kultur och idrott som är tillgänglig, jämlik och jämställd.

Uppföljningen av insamling av hushållsavfall visar att andelen avfall som gick till materialåtervinning minskade. Fokus på ökad materialåtervinning behövs. Den nya förordningen med kommunalt insamlingsansvar för förpackningar blir ett verktyg för att öka andelen materialåtervinning.

Antalet besök på biblioteken låg på samma nivå som föregående år trots att ett av biblioteken inte kunde hålla meröppet under 1,5 månader på grund av en stöld som krävde att låsen byttes.

I 7 av 16 upphandlingar ställdes krav på återbruk och återvinning av material och förebyggande av avfall. Det var en ökning från 8 till 44 procent jämfört med 2022.

Aktiviteter som bidrog till att förebygga avfall var bland annat minskad pappersförbrukning genom digitalisering och vid försäljning av restluncher används förpackningar som kan återbrukas.

5. Hela Sjöbo lever

Fokusområde

Alla delar av Sjöbo känns nära och har bra tillgång till service och kultur. Vi vågar pröva nya lösningar för att möta utmaningar. I Sjöbo bor du bekvämt och reser miljösmart. Som företagare kan du arbeta globalt och ändå ha naturen runt hörnet.

Övergripande mål

Sjöbo erbjuder attraktivt boende där alla upplever trygghet, frihet, samhörighet och tillgänglighet.

Genom hållbar och konkurrenskraftig tillväxt, där man inte är rädd för att pröva nya lösningar, planerar och bygger kommunen för framtiden tillsammans med invånare och företag och tillvaratar tätorternas utbud och närhet till naturen. Genomtänkt planering bidrar till ökad trygghet och tillgång till naturliga mötesplatser. När kommunen planerar och bygger är det hållbarhet som gäller såväl socialt och miljömässigt som ekonomiskt. Ekosystem och miljö utgör grund för hållbar utveckling och god livsmiljö. En god och grön livsmiljö förutsätter god hushållning med mark och vatten.

Klimatsmart resande erbjuds i hela kommunen och gör det möjligt att nå bostäder, arbete och aktiviteter. Sjöbo är en uppkopplad kommun med god infrastruktur – vi bor lokalt och verkar globalt. Samtidigt skapar digitaliseringen möjligheter till nya lösningar, så att kommunal service och utbud når fler delar av kommunen. Genom bra samhällsservice främjas näringslivsarbetet i kommunen.

Medianhandläggningstiden för bygglov var 17 dagar, det vill säga 2,4 veckor. Det lagstadgade kravet är 10 veckor och kommunens mål 5 veckor.

Medarbetarna är ansiktet utåt och varje samtal ska spegla den professionalism och det servicetänkande som kommunen vill förknippas med. En undersökning visade att samtalen med medborgarna präglades av ett medelgott bemötande, vilket inte är tillräckligt för att nå målen. Indikatorn rörande bra bemötande försämrades.

Statistik från Folkhälsomyndigheten visar att suicidtankar bland barn och unga minskade i den sammanslagna bedömningen av båda könen i Sjöbo kommun.

Avstämning av mål i ägardirektiv

AB Sjöbohem

Mild vinter i början av året resulterade i lägre kostnader för vinterväghållning. Satsningar på underhåll, såväl i byggnaderna som för markytor fortsatte liksom energibesparande åtgärder. Stigande räntor påverkade bolaget, men i begränsad omfattning tack vare en väl balanserad skuldportfölj och finansiella riktlinjer. Resultatet före bokslutsdispositioner blev lägre än föregående år men översteg budget.

Sjöbo Elnät AB

Intäktsregleringens modell gjorde att det blev varierande avgifter som framför allt drabbade bolaget när det gällde nätförluster och regionnätskostnader. Av bland annat denna anledning nådde Sjöbo Elnäts resultat inte upp till budgeterad nivå, vilket gjorde att bolaget inte klarade avkastningsmålet fullt ut.

Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund, SÖRF

Förbundets resultat blev –1,5 mnkr. Underskottet berodde främst på att en budgeterad och planerad sammanslagning inte kunde genomföras. Tidigare års resultat har emellertid lett till ett stabilt eget kapital.

Tertialbokslut upprättas per april och augusti. Därutöver upprättar bolaget ett årsbokslut. Ekonomisk uppföljning genomförs per mars, juni och oktober med genomgång på ledningsnivå.

Resultat och ekonomisk ställning

Sjöbos resultat var positivt

Den samlade verksamheten redovisade ett överskott på 27,0 mnkr, vilket var 42,2 mnkr lägre än 2022. Kommunens resultat på 18,5 mnkr blev 31,8 mnkr lägre än 2022, men ändå 37,9 mnkr bättre än budget. Jämfört med prognosen i delårsrapporten i augusti var resultatet en försämring med 2,1 mnkr.

I analysen används fyra aspekter som ska ge en så heltäckande bild som möjligt: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden och kontrollen över den finansiella utvecklingen.

Analysen utgår från den sammanställda redovisningen. Där sammanförs kommunen, dess bolag och förbund på ett sätt som kan likställas med en koncernredovisning. Den omfattar juridiska personer, där kommunen har ett inflytande om minst 20 procent. Redovisningen omfattar två bolag och ett kommunalförbund. Då Sjöbo Elnät Service AB, vilket är Sjöbo kommuns tredje helägda bolag, inte bedrivit någon verksamhet under 2023 omfattas detta bolag inte av redovisningen.

Resultat och kapacitet

Resultat

En grund i god ekonomisk hushållning är att intäkterna överstiger kostnaderna och att det finns marginaler för att finansiera investeringar, för att värdesäkra anläggningstillgångar och för pensionsåtaganden. Affärsverksamheten ska generera avkastning till kommunen.

Kommunkoncernens resultat om 27,0 mnkr var betydligt lägre än 2022. Resultatet har inte varit så lågt sedan 2018. Den stora avvikelsen 2018 var att kommunens negativa resultat bidrog till ett betydligt lägre koncernresultat om 19,4 mnkr. Därefter har resultaten varit högre än 50 mnkr. Det är tydligt i diagrammet att det främst är kommunen som påverkar koncernresultaten. Kommunen är störst och står exempelvis för drygt 96 procent av kommunkoncernens verksamhetskostnader inklusive avskrivningar.

Resultat efter finansiella poster

De tre senaste åren översteg kommunens och kommunkoncernens resultat 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det gjorde kommunens resultat inte 2023, medan koncernens gjorde det precis. Kommunkoncernens och kommunens resultat innebar att investeringar inte helt kunde egenfinansieras. Dock minskade kommunkoncernens skulder till kreditinstitut med 41,0 mnkr.

De båda bolagen och kommunen hade alla positiva resultat. Det var bara SÖRF som hade ett negativt resultat. Orsakerna till kommunens överskott ska inte sökas i nämnderna, utan i att skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och orealiserade vinster i värdepapper blev bättre än budget. Även om de flesta nämnder visade överskott, fanns obalanser hos vård- och omsorgsnämnden samt finansieringen. Det behöver åtgärdas för att inte uppstå även 2024, ett budgeterat negativt resultat innebär att det inte finns några marginaler för att hantera underskott.

Sjöbohem visade ett bättre resultat (9,5 mnkr) än budgeterat (7,9 mnkr). Däremot uppnådde Sjöbo Elnäts resultat (7,5 mnkr) inte budget (12,7 mnkr). Båda bolagen uppnådde dock sina ekonomiska resultatmål, förutom att Sjöbo Elnät inte klarade avkastningskravet på 4 procent. Resultatmålet blev 3,6 procent.

För kommunen innebar resultatet att målet om ett resultat på minst 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag nåddes. SÖRF nådde inte sitt ekonomiska mål som är att resultatet ska vara större än noll. Räddningstjänstförbundets resultat var –1,5 mnkr.

De avgiftsfinansierade delarna av kommunens verksamhet redovisar enligt lagkrav nästan alltid nollresultat. Det beror på att resultaten skuld- eller fordringsförs. Både renhållning och vatten och avlopp hade underliggande underskott 2019 och 2020. För vatten och avlopp bröts trenden 2021, då verksamheten hade ett större överskott. Överskott blev det också 2022 (4,6 mnkr) medan det blev ett mindre underskott 2023 (0,1 mnkr). Renhållningsverksamheten hade ett mindre underskott 2022 (0,1 mnkr), medan det var överskott 2023 (3,3 mnkr). Det var framför allt lägre kostnader som skapade överskottet. Renhållningsverksamheten hade ett ackumulerat överskott, vilket medförde att verksamheten sammanlagt hade en skuld till kollektivet på 0,7 mnkr. Vatten och avlopp hade ett ackumulerat överskott, vilket gjorde att verksamheten hade en bokföringsmässig skuld till VA-kollektivet på 5,2  mnkr.

Resultat bolag, förbund och kommun

Sammantaget redovisade bolagen, kommunen och förbundet 34,0 mnkr efter finansiella poster, men innan interna poster tagits bort. Efter hänsyn till interna poster var det sammanlagda resultatet 27,0 mnkr. Kommunkoncernens delar har ekonomiska mål för resultatnivån, men det finns inte för kommunkoncernen totalt.

Intäkter och kostnader, förändring

Åren 2020 till 2021 var ökningen av koncernens intäkter betydligt större än kostnadsökningen. Det var ett trendbrott från de föregående åren. Resultaten 2022 och 2023 innebar att kostnaderna åter ökade snabbare än intäkterna. Det var framför allt kommunen som påverkade utvecklingen.

Verksamhetens intäkter

Det är stor skillnad på hur de olika delarna finansieras: avgiftsfinansierade, affärsdrivande eller skattefinansierade verksamheter.

Av kommunkoncernens intäktsökning på 90,7 mnkr (46,9) avsåg 60,6 mnkr (59,2) skatteintäkter inklusive generella statsbidrag. Verksamhetens intäkter ökade med 11,2 mnkr på grund av ökade externa intäkter för Sjöbohem. Kommunens verksamhetsintäkter var i det närmaste oförändrade totalt.

Sjöbohems intäkter ökade med 8,6 procent (1,3). Högre utveckling på konsumentprisindex innebar högre indexuppräkning av hyrorna än tidigare år.

Verksamhetens kostnader

Kommunkoncernens verksamhetskostnader ökade med 8,5 procent (5,5). Kommunens ökning var 7,5 procent (5,9).

Den största kostnadsökningen hade skattefinansierad verksamhet med 165,1 mnkr, medan avgiftsfinansierad verksamhet inklusive exploatering ökade med 6,9 mnkr. I den affärsdrivande verksamheten ökade både Sjöbohems och Sjöbo Elnäts kostnader väsentligt. Det var framför allt kostnader för energi, råvaror och material som ökade.

Koncernens verksamhetskostnader ökade med 140 , 2 mnkr. Störst ökning både i kommunkoncernen 53,5 mnkr (130 procent) och kommunen 52,8 mnkr (119 procent) stod pensionskostnaderna för. Föregående år var de i princip oförändrade. Ökningen drabbar finansieringen som betalar pensionskostnaderna.

Stor ökning i kommunen stod även löner och sociala avgifter för. De ökade sociala avgifterna var en följd av ökningen av pensionskostnaderna (särskild löneskatt på pensioner) och de högre lönerna. Ökningen i bolagen skedde inte i samma utsträckning.

Mindre, men ändå väsentliga, kostnadsökningar rörde interkommunal ersättning. Det avser ersättning till fristående skolor och skolor i andra kommuner där kommunens ungdomar går. Dessa kostnader ökade med 11,9 mnkr.

Av- och nedskrivningar

Avskrivningarna minskade med 2,1 mnkr jämfört med 2022. Förändringen berodde till största delen på engångsavskrivningar som gjordes 2022. Den stora skillnaden avsåg Sjöbo Elnäts avskrivningar som minskade med 3,8 mnkr. Minskningen berodde på rättningar som gjordes 2022. Även Sjöbohem (–0,7 mnkr) minskade medan kommunen (+2,3 mnkr) hade högre avskrivningar. I kommunen hade skattefinansierade verksamheter ökade avskrivningskostnader. Kommunens ökning återfanns i idrotts- och fritidsanläggningar (+0,6 mnkr) och i fordonscentralen (+0,6 mnkr). Dessa två verksamheter har haft större investeringar. Kommunens övriga avskrivningar låg på en liknande nivå som föregående år.

Avskrivningar

De senaste årens stora investeringar i avgiftsfinansierad verksamhet med överföringsledningar och anslutning av sommarbyarna, har gjort att avskrivningarna ökat med undantag för 2022. Avskrivningarna fortsätter öka. Avgiftsfinansierad verksamhet och exploateringsverksamheten har de senaste fyra åren stått för ungefär hälften av kommunens nettoinvesteringar. Det är dock oftast investeringar med långa avskrivningstider, så ökningen av avskrivningar är långsam. En del finansieras av anslutningsavgifter. Vissa investeringar behöver finansieras via förbrukningsavgifter. De stora investeringsutgifterna på brutto 25,1 mnkr i avgiftsfinansierad verksamhet 2023 påverkar främst avskrivningarna kommande år.

Skatteintäkter

Skatteintäkter och generella statsbidrag står för den huvudsakliga finansieringen av den skattefinansierade verksamheten. Den totala avvikelsen 2023 blev 37,8 mnkr bättre än budgeterat. En stor del av ökningen stod skatteintäkterna för, en ökning med 52,9 mnkr.

Skatteunderlaget ökade med 5,8 procent 2022 (enligt definitiva utfall i december), främst till följd av en stark ökning av lönesumman. Till och med oktober hade lönesumman fortsatt att öka starkt, 5,3 procent, jämfört med samma period 2022. Det berodde på den starka arbetsmarknaden. Även den fulla årseffekten av höjda garantipensioner 2022 och den höjning av pensionerna som berodde på den stora ökningen av prisbasbeloppet 2023 lyfte skatteunderlaget.

Den makroekonomiska prognosen har reviderats sedan oktoberprognosen. Den inhemska efterfrågan var lägre än tidigare och nettoexporten mer positiv (högre export och lägre import). Bedömningen är att det tar längre tid innan hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar börjar återhämta sig, jämfört med tidigare bedömning. Sammantaget bedöms BNP-tillväxten bli lägre 2024 och 2025 jämfört med föregående prognos.

De senaste tio åren har skatteunderlaget i reala termer ökat med 1,7 procent per år i genomsnitt. Under 2023–2027 syns i stället en real uppgång om 1,0 procent per år i genomsnitt. Den högre pris- och lönenivån tillsammans med effekterna av omvärderingen av pensionsskulden för avtalspensionerna beräknas innebära en avsevärd varaktig försvagning av kommunsektorns köpkraft.

Det slutliga utfallet för 2022 blev lite högre än de preliminära utfallen indikerade. Även utvecklingen 2023 reviderades, på grund av en högre lönesumma genom starkare arbetsmarknad (utfall till och med oktober). Ökningstakten framöver revideras däremot ned såpass att tidigare års ökningar sammantaget mer än utraderas sett till hela perioden.

Inkomstutjämningen räknas ut baserad på kommunens skatteunderlag. I budgeten beräknades skatteunderlaget växa långsamt. Utfallet var lite högre tillväxt, vilket gav något mindre utjämningsbidrag. Därav följde att inkomstutjämningen var 4,7 mnkr lägre än budgeterat.

Kostnadsutjämningen var 0,7 mnkr sämre än 2022, men 2,4 mnkr bättre än budgeterat.

Regleringsbidraget påverkas av statens anslag för kommunalekonomisk utjämning. Regleringen mellan stat och kommun för bland annat ändringar i skatteregler brukar gå via regleringsbidraget eller regleringsavgiften. Regleringsavgiften var 15,8 mnkr högre än budgeterat.

Avgiften till LSS-utjämningen ökade med 2,9 mnkr till 8,5 mnkr. Det förklaras till stor del av att kommunens kostnader ökade långsammare än genomsnittet i riket, bland annat beroende på något färre insatser än tidigare år.

Intäkterna för fastighetsavgiften ökade med 3,2 mnkr till 55 mnkr, vilket var 0,3 mnkr mindre än budgeterat. Avvikelsen berodde framför allt på högre inkomstbasbelopp, som bestämmer gränsen för avgiften.

Finansnetto

Den samlade verksamheten hade 2023 ett positivt finansnetto uppgående till 7,5 mnkr. Finansnettot var väsentligt bättre än föregående år (–16,6 mnkr). En stor del av förbättringen uppstod i kommunens placeringsverksamhet. I placeringsportföljen uppgick de orealiserade vinsterna (vinster som inte uppstått efter försäljning av värdepapper utan där marknadsvärdet var högre än det bokförda värdet när årsbokslutet upprättades) till 7,3 mnkr (–9,6 mnkr).

Alla fyra åren gjorde kommunen uttag från KPA:s överskottsfond för att täcka pensionskostnader. Uttaget varierade mellan åren, främst beroende på storleken på överskottsfonden. Uttagen 2020–2023 varierade mellan 0,8 mnkr (2020 och 2022) och 7,5 mnkr (2023).

Affärsverksamhetens tillgångar finansierades till stor del med lån från kreditinstitut, sammanlagt 740 mnkr (781). Främst Sjöbohem är känsligt för ränteförändringar. För att hantera det har företaget lån med olika löptid och räntesäkringar. Om räntan går upp med 1 procent i genomsnitt innebär det 7,4 mnkr i ökade räntekostnader. Sjöbohems finansiella kostnad ökade med 2,3 mnkr. År 2022 var ökningen 1,0 mnkr. En något högre genomsnittlig ränta om 2,60 procent (1,97) medförde att kostnaderna ökade, trots att lånen minskade med 41,0 mnkr.

Årets investeringar

Kommunkoncernens investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgick till 134,3 mnkr, vilket var högre än 2022 (115,7 mnkr).

Bruttoinvesteringar

Kommunen gjorde investeringar för 64,5 mnkr brutto (52,3 mnkr netto). Bland de största projekten fanns utbyggnaden av vatten och avlopp i Hemmestorps eke som slutfördes. Under året investerades 5,5 mnkr, vilket innebär att sammanlagt cirka 22 mnkr investerats i projektet sedan det startade 2021. Fastighetsägarna har nu kunnat ansluta sina hus. Bland de större investeringarna fanns också 5,3 mnkr för etapp 1 av ombyggnaden av Heinge vaccum som utfördes under hösten. Etapp 2 utförs 2024. Vidare investerades 6,9 mnkr i förnyelse av bilpoolen.

Av kommunens investeringar stod den avgiftsfinansierade verksamheten för 25,1 mnkr brutto, netto 13,0 mnkr, huvudsakligen i vatten och avlopp.

Sjöbo Elnät hade investeringar för 18,5 mnkr, framför allt eftersom luftledningar ersattes med nedgrävd kabel. Det gjordes även insatser på arbetsmiljöområdet genom att personsäkra kabelskåp och nätstationer. Investeringarna finansierades utan nya lån.

Sjöbohem hade investeringar för 4 4 , 6 mnkr i ombyggnader, stora renoveringar, energieffektiviseringar och markanläggningar.

Kommunens investeringsbudget uppgick till 93,3 mnkr, vilket innebar att 56 procent av budgeten användes. De senaste 10 åren (2013–2022) användes genomsnittligt 61 procent av budgeten. Enskilda år varierade förbrukningen mellan 46 och 77 procent. Utfallet var aldrig nära 100 procent.

Förbrukningen 2023 på 53 procent var en försämring jämfört med 2022 (65 procent). Det berodde till viss del på att anslutningsavgiften (som minskar nettobudgeten) för vatten och avlopp i Hemmestorps eke fakturerades i sin helhet först 2023. Hade projektets anslutningsavgifter fakturerats enligt budget, skulle 59 procent av nettobudgeten ha förbrukats. God ekonomisk styrning förutsätter att budgeterade investeringar genomförs enligt tidplan. Förbrukningen 2023 innebar att det tioåriga genomsnittet minskade till 60 procent.

Den skattefinansierade verksamheten i tekniska nämnden investerade netto för 11,8 mnkr, jämfört med budgeterat 16,5 mnkr. Störst avvikelse jämfört med budget utgjordes av diverse gatuarbeten (–1,1 mnkr) som inte blev av, bygget av Torlångavägen (–0,9 mnkr) som försenats till följd av brist på arbetskraft och satsningar på Blentarps parkområde (–0,9 mnkr) som bortprioriterats.

Den avgiftsfinansierade verksamheten investerade netto 13,0 mnkr mot en budget på 29,7 mnkr. Störst avvikelse utgjordes av en modernisering av en inloppsstation som inte blev helt färdig, där arbete pågår även 2024 (–3,4 mnkr), åtgärder vid en biogasanläggning som påbörjats men som också fortsätter 2024 (–2,2 mnkr), åtgärdande av otäta vattenledningar (–5,2 mnkr) som kostade mindre än planerat och en ombyggnad av pumpstationen Solkullen i Vollsjö (–3,4  mnkr) som också kostade mindre. Bidrag och anslutningsavgifter bidrog till att finansiera bruttoinvesteringarna med 12,1 mnkr.

I exploateringsverksamheten användes 9,0 mnkr av budgeterade 18,1 mnkr. Störst avvikelse av icke förbrukade medel utgjordes av bostadsexploatering Grimstofta (–6,8 mnkr) där arbetet fortsätter 2024.

Kommunstyrelsen hade en investeringsbudget uppgående till 4,6 mnkr varav cirka hälften utnyttjades. Avsatta investeringsmedel för den så kallade digitaliseringsresan utnyttjades inte fullt ut (–0,5 mnkr), ett landsbygdsprojekt försenades till följd av att markfrågan inte lösts (–0,5 mnkr) och investeringsreserven för strategiska investeringar utnyttjades inte (–1,0 mnkr).

I familjeförvaltningen var det 2,3 mnkr som inte nyttjades av investeringsbudgeten på 8,6 mnkr, varav 0,9 mnkr avsåg ej levererade fordon, 0,8 mnkr en framflyttad it-investering och 0,4 mnkr mindre investeringar som inte blev av.

Vård- och omsorgsnämnden använde 1,3 mnkr av budgeterade 3,4 mnkr. De 2,1 mnkr som inte utnyttjades av investeringsbudgeten bestod av avsatta medel för digitalisering (–1,0 mnkr) då denna typ av investeringar numera mestadels tas som kostnader i form av service- och underhållskostnader, byte av larm på särskilda boende (-0,6 mnkr) där delar av de planerade investeringarna fått skjutas upp till 2024 av tekniska skäl och av mindre och ospecificerade investeringar (–0,5 mnkr) som inte ansetts behövas.

Övriga nämnder investerade inga större belopp.

Självfinansieringsgrad

Om självfinansieringsgraden understiger 100 procent, finansieras inte investeringar av överskott i den löpande verksamheten. Kommunens mål är att över en fyraårsperiod ska de skattefinansierade investeringarna exklusive exploateringsverksamheten vara fullt finansierade av positiva resultat plus avskrivningar. År 2023 uppgick självfinansieringsgraden till 63 procent, vilket innebar att målet för det enskilda året inte klarades. Investeringarna höll sig emellertid inom fyraårsramen, mycket tack vare positiva resultat 2020–2022.

Kommunkoncernen hade emellertid ett kassaflöde som gjorde att kommunkoncernen i sin helhet självfinansierade investeringarna även det enskilda året 2023.

Risk – kontroll

Soliditet

Soliditeten är ett sätt att mäta det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. Måttet visar hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med ackumulerade över- och underskott. Det årliga resultatet summeras i det egna kapitalet, som ställs i förhållande till tillgångarna för att få fram soliditeten. Ju högre soliditet, desto mindre del av tillgångarna är lånefinansierade och desto starkare långsiktigt handlingsutrymme finns.

Soliditeten skilde sig markant mellan kommunen och kommunkoncernen.

Den affärsdrivande verksamheten är till stor del lånefinansierad. Det skiljer mycket mellan bolagen. Sjöbohem hade en soliditet på 16 procent, medan Sjöbo Elnäts var 63 procent. En stor del av Sjöbohems tillgångar är lånefinansierade. Det långsiktiga målet för Sjöbohem är att soliditeten ska uppgå till lägst 10 procent, vilket bolaget klarade.

Flera år med positiva resultat förbättrade kommunkoncernens soliditet från 37 procent 2020 till 43 procent 2023. Störst var ökningen 2021, då den ökade med 3 procent. Det var framför allt stora, positiva resultat som bidrog. Ökningen 2023 var 1 procent.

Jämfört med andra kommuner hade Sjöbo en god soliditet med sina 64 procent, en förbättring med 1 procentenhet. Flera år av goda resultat har gjort soliditeten hög. Då (som i Sjöbos fall) är det svårt att upprätthålla eller öka soliditeten, eftersom det egna kapitalet procentuellt måste öka snabbare än tillgångarna. Trots det ökade kommunens soliditet med 4 procentenheter på fyra år.

År 2022 var den genomsnittliga soliditeten inklusive pensionsåtagande 28 procent i Sveriges kommuner. Kommunen med högst soliditet hade då en soliditet på 70 procent, medan Sjöbo hade Sveriges sjunde högsta soliditet. Dock bör det påpekas att Sjöbo har sina verksamhetsfastigheter i AB Sjöbohem, som lånefinansierat en stor del av sitt bestånd. Hade kommunen ägt verksamhetsfastigheterna skulle kommunen behövt lånefinansiera en del, vilket hade gett lägre soliditet. Soliditeten för kommunkoncernen var ändock 2022 bland de 25 bästa i landet.

Skuldsättningsgrad

Av den samlade verksamhetens tillgångar finansieras 57 procent med främmande kapital. Måttet benämns skuldsättningsgrad och är soliditetmåttets motsats. Främst de långfristiga skulderna genererar räntekostnader och den långfristiga skuldsättningen var fortfarande hög, 41 procent av tillgångarna. Utvecklingen med positiva resultat och avbetalningar på lånen medför dock att skuldsättningsgraden minskar, både totalt (2 procent) och den långfristiga (1 procent).

En stor del av affärsverksamhetens, främst Sjöbohems, skuldsättningsgrad är långfristig. Sjöbohem hanterar ränteriskerna genom att fördela lånen med olika förfallotider.

Även kommunens skuldsättningsgrad har sjunkit så att den sammanlagt är 36 procent. Kommunens långfristiga skulder (9 procent av tillgångarna) består till allra största delen av anslutningsavgifter som VA-kollektivet betalat in genom åren. De upplöses i samma takt som investeringen. Till det kommer investeringsbidrag som också upplöses i samma takt som investeringen. Kommunen har inga långfristiga, räntebärande skulder.

Budgetföljsamhet

Budgetföljsamhet är ett mått på vilken finansiell kontroll kommunen har. År 2020 och 2021 var avvikelsen mellan prognosen i delårsrapport 1 och det slutliga utfallet 1,7 respektive 1,8 procent. År 2022 förbättrades värdet avsevärt till en avvikelse på 0,1 procent. Under 2023 uppgick avvikelsen till 1,0 procent. Precisionen förbättrades i prognosen i delårsrapport 2. Skillnaden mellan prognosen i delårsrapport 2 och det verkliga utfallet uppgick till 0,6 procent.

Kommunen, Sjöbo Elnät och räddningstjänstförbundet avvek negativt, endast Sjöbohem avvek positivt.

Kommunkoncernen

*Kommunens andel av resultatet

En god prognossäkerhet innebär att kommunen, räddningstjänstförbundet och bolagen har bättre förutsättningar att anpassa sig till förändringar. För att ha ordning i ekonomin med alla osäkerheter är det dock bättre att prognostisera försiktigt än att ta risker. Vid prognostiserat underskott förväntas nämnderna vidta åtgärder, vilket i sin tur påverkar underskottet.

Avvikelsen mellan prognosen som gjordes i april i delårsbokslut 1 och utfallet uppgår till –12,4 mnkr. Störst negativ avvikelse återfinns i finansieringsverksamheten (–7,9 mnkr) och i vård- och omsorgsnämnden (–7,4 mnkr). Avvikelserna presenteras längre ner i detta stycke.

Kommunstyrelsen gick från ett överskott om 0,1 mnkr i delårsrapport 1 till ett överskott om 0,3 mnkr. Den gemensamma verksamheten inom kommunstyrelsen visade ett negativt resultat om 0,2 mnkr, vilket berodde på något högre verksamhetskostnader än budgeterat. Med det nya året började en ny mandatperiod. Det innebar ökade kostnader vad gäller utbildningar för förtroendevalda. Den politiska verksamheten visade därför ett negativt resultat på 0,3  mnkr. Underskotten i den allmänna verksamheten och i den politiska verksamheten kompenserades av att räddningstjänsten inte utnyttjade det extraanslag på 0,8 mnkr som budgeterats.

Familjenämnden prognostiserade ett överskott om 5,7 mnkr i delårsrapport 1 och 9,8 mnkr i delårsrapport 2. Det verkliga utfallet blev ett överskott om 5,1 mnkr. I april, när delårsrapport 1 upprättades, bedömde nämnden att resultatet 2023 skulle påverkas positivt av färre barn och elever än vad som antagits i budget. Totalt uppvisade volymeffekterna ett överskott om 10,4 mnkr. Antalet barn och elever bedömdes bli färre i både förskolan, grundskolan och gymnasiet.

Antalet barn som efterfrågar fritidshem beräknades också bli lågt jämfört med budget. I delårsrapport 2 bedömde nämnden att volymeffekterna skulle bli än större och generera ett överskott på 14,6 mnkr, vilket sammantaget gav en resultatprognos på 9,8 mnkr. Volymeffekterna visade sig emellertid inte bli så stora som man antagit och en del oförutsedda kostnadsökningar gjorde att resultatet stannade på 5,1 mnkr.

Störst variation mellan de olika rapporteringsperioderna i familjenämnden uppvisar förskole-, fritidshems- och grundskoleverksamheten. I delårsrapport 1 förutspåddes ett helårsresultat på 4,3 mnkr som i delårsrapport 2 ökat till 8,5 mnkr för att därefter minska till 4,5 mnkr i årsbokslutet. Det prognosticerade överskottet i delårsrapport 1 som ökade i delårsrapport 2 var föranlett av ändrade volymer nämnda ovan. Volymen visade sig emellertid vara högre än antaget (–1,2 mnkr) och den egna verksamheten och centrala administrationen sänkte sitt resultat (–2,8 mnkr). Skillnaden härleds till högre personalkostnader och lägre volymer i den egna verksamheten.

Individ- och familjeomsorgens utfall blev ett underskott om 3,6 mnkr, drygt en fördubbling jämfört med prognosen i delårsrapport 1. Skillnaden berodde främst på fler vårddygn i form av institutionsplacerade barn och kostnader för konsulter som anlitades för att uppfylla lagkraven på handläggningstid.

Gymnasieskolan uppvisade ett överskott på 4,7 mnkr, ett överskott som successivt ökade i prognoserna under året. Ökningen var hänförbart till befolkningsansvaret (antalet elever) som var svårt att prognosticera.

Resultatprognosen för vuxenutbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsverksamheten varierade under året. I delårsrapport 1 förväntades resultatet bli 0,8 mnkr högre än budget till följd av förväntningar om ett tillfälligt statsbidrag och ersättning från Migrationsverket för placeringar. I delårsrapport 2 höjdes prognosen till 1,8 mnkr till följd av en vakant rektorstjänst och förväntningar om lägre kostnader för studiematerial. Eftersom det tillfälliga statsbidraget uteblev och kostnaderna för sfi blev högre än beräknat, landade resultatet i årsbokslutet på 0,4 mnkr.

Kulturverksamheten uppvisade i sina prognoser allt större negativ avvikelse. Resultatet landade slutligen på –0,7 mnkr till följd av ökade säkerhetskostnader för biblioteken på grund av hotelser, högre personalkostnader än budgeterat och högre övriga kostnader i verksamheten.

Utfallet i den politiska verksamheten och i familjenämndens fritidsverksamhet blev som prognosticerat i delårsrapport 1.

Vård- och omsorgsnämnden prognostiserade ett underskott om 5,7 mnkr i delårsrapport 1, medan det slutliga resultatet blev ett underskott om 13,1 mnkr, en försämring på drygt 7 mnkr.

Äldreomsorgen försämrades från –2,2 mnkr vid prognosen i april till –5,9 mnkr slutligen. Det berodde bland annat på att brukare med särskilda behov genererade ökade bemanningskrav, höga kostnader för högre bemanning för att täcka sjukskrivningar och täckning av frånvaro med höga kostnader för övertid och en ökning av arbetad tid som följd – kort sagt högre bemanning än budget. Vidare kostade måltidsverksamheten i äldreomsorgen mer till följd av högre kostnader för livsmedel och kemtekniska förbrukningsvaror. Enligt SCB:s statistik låg prisökningarna på livsmedel på 5,5 procent 2023 och 18,6 procent 2022, det vill säga totalt en ökning på 24,1 procent under dessa två år. Budgeten räknades under samma period upp med 11 procent. Priserna för kemtekniska produkter i köken steg ännu mer, vissa varor med över 50 procent.

I verksamheten för personer med funktionsnedsättning uppgick prognosen i april till –3,2 mnkr, men det verkliga utfallet blev –5,7 mnkr. Det sämre utfallet berodde främst på högre volymer och dyrare verksamhet i daglig verksamhet LSS, där antalet kunder ökade kraftigt 2022, en ökning som fortsatte 2023.

Avslutningsvis ökade underskotten i den måltidsverksamhet för skola och förskola som bedrivs av vård- och omsorgsnämnden. I prognosen i april bedömdes verksamheten gå ihop. Även här slog högre priser på livsmedel och kemtekniska produkter igenom och resultatet kom att uppgå till –1,6 mnkr.

Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserade i april att verksamheten skulle följa budget och varken generera överskott eller underskott, vilket också blev utfallet.

Tekniska nämndens utfall om 4,3 mnkr blev 1,9 mnkr bättre än aprilprognosen. Turism- och fritidsverksamhetens externa intäkter var 1,3 mnkr högre än budgeterat. De högre externa intäkterna berodde huvudsakligen på intäkter från campingen, utebaden och simanläggningen. De ökade intäkterna fick till resultat att prognosen som upprättades i april överträffades med 0,9 mnkr.

Exploateringsverksamheten överträffade prognosen med 0,7 mnkr, trots att tomtförsäljningen inte nådde upp till prognosticerad nivå. Lägre kapital- och personalkostnader samt lägre konsultkostnader kompenserade för utebliven försäljning.

Kulturverksamhetens överskott blev 0,4 mnkr bättre än vad som prognosticerats till följd av att kapitalkostnad, kostnad för reparation och underhåll samt konsulttjänstkostnad blev lägre än vad man förutspått. Övriga verksamheter inom den tekniska nämnden, avgiftsfinansierad respektive skattefinansierad verksamhet, miljö- och hälsoskyddsverksamhet samt den politiska verksamheten hade ett resultat som i stort sett låg i linje med det som framgick av prognosen i april.

Finansieringens underskottsökning från de i april prognostiserade –16,0 mnkr till –23,9 mnkr berodde på att verksamheten erhöll prestationsbaserade statsbidrag avseende en lägre andel timanställda samt sjuksköterskebemanning på särskilda boenden. Reglerna kring redovisningen av statsbidrag innebär att finansieringen belastas med en kostnad för statsbidrag.

Sjöbo Elnät redovisade i april en prognos uppgående till 8,0 mnkr. Det verkliga utfallet uppgick till 7,5 mnkr. Skillnaden berodde till stor del på ökade avskrivningar.

Sjöbohem redovisade i sin första delårsrapport en prognos på 7,9 mnkr. I årsbokslutet kom resultatet att uppgå till 9,5 mnkr. Skillnaden som uppgick till 1,6 mnkr berodde dels på ett bättre utfall i uthyrningsverksamheten (0,4  mnkr), dels på ett bättre finansnetto än prognosticerat (1,2 mnkr).

Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbunds resultat blev –1,5 mnkr (varav Sjöbos andel var 0,3 mnkr). Underskottet berodde på att räddningstjänsten planerat att lägga ner Vollsjö brandstation och debiterade delägarna baserat på en lägre budgeterad kostnadsmassa än den man hade när nedläggningen inte blev av. Det negativa resultatet var väntat, men var ändock 0,3 mnkr sämre än prognosen som upprättades i april. Avvikelsen berodde bland annat på högre avsättning till semesterlöneskulden, höjda avsättningar till pensioner och kostnadsökningar som till viss del kompenserades av ett bättre utfall i utbildningsverksamheten.