Förväntad utveckling

Sverige står inför stora utmaningar. De omfattande stödpaketen under pandemin skapade en hög likviditet i samhället. Det snabba återöppnandet av ekonomin ledde sedan till varubrist. Hög efterfrågan men begränsat utbud drog i gång en inflationsspiral som underblåstes av de höga energipriserna som accelererade när Ryssland invaderade Ukraina.

Hög inflation och räntehöjningar från centralbankerna i ett försök att få bukt med inflationen fick svensk ekonomi att bromsa in. Under 2023 ökade konkurserna med 33 procent och varslen på arbetsmarknaden med 136 procent. Konkurserna har fortsatt att öka 2024. I sammanhanget sticker byggbranschen ut. De höga räntorna i kombination med en privat ekonomi som urholkats av inflation har suddat ut intresset för att byta bostad eller göra renoveringar och tillbyggnader.

Inflationen urholkar även ekonomin i offentlig förvaltning. Varupriserna ökar och pensionerna räknas upp. Kommuner och regioner är nu inne i en fas där beslut måste fattas om hur man ska hantera en ansträngd ekonomi på kort och på lång sikt. En tredjedel av alla kommuner beräknas ha gått med underskott 2023 och 2024 ser inte bättre ut. Då förvärras situationen ytterligare och de kommunala underskotten växer till över 30 miljarder kronor.

Samtidigt som de ekonomiska problemen är omfattade är kompetensförsörjningen en av de största utmaningarna i sektorn. Kommunerna måste därför spara samtidigt som de behöver rekrytera och behålla kompetent arbetskraft. Eftersom de långsiktiga behoven av välfärd växer när invånarna över 80 år blir fler, ökar problemen med att hitta arbetskraft. Samtidigt varslas det på vissa håll till följd av den ekonomiska situationen. Förutom brist på både ekonomiska resurser och personal har ett antal kommuner de senaste åren drabbats av klimatförändringarna, som även drabbar fler i framtiden.

Även om utmaningarna är stora även för Sjöbo är utgångspunkten bra. Kommunen har byggt upp en ekonomisk motståndskraft som gör det möjligt att värna verksamheten och långsiktigt möta utmaningar som inflation och demografiska förändringar.

Sjöbos resultat uppgick till 18,5 mnkr, vilket ytterligare stärkte den ekonomiska beredskapen. Kommunen har inga lån. De likvida medlen uppgick vid räkenskapsårets slut till mer än 200 miljoner kronor och kommunens helägda bolag har en betryggande soliditet.

Kommunens budget för 2024 pekar emellertid på ett kommande underskott uppgående till 26,1 mnkr. Eftersom Sjöbo historiskt gjort överskott har det gått att sätta av medel i en så kallad resultatutjämningsreserv, RUR. Den uppgår till knappt 100 mnkr och är tänkt att användas för att täcka underskott under lågkonjunktur och utjämna normala svängningar i skatteunderlaget. Enligt riktlinjerna för god ekonomisk hushållning beräknas 7,5 mnkr av RUR kunna lösas upp, vilket minskar underskottet till 18,6 mnkr – vilket fortfarande är mycket.

Underskottet beror bland annat på stora prisökningar. Även om inflationen har avtagit och förväntas minska, följer de högre priserna med in i 2024. Även pensionskostnaderna ökade kraftigt 2023 och förväntas öka ytterligare. Det beror främst på den inflationsbaserade uppräkningen, men även på premiehöjningar i det nya pensionsavtalet. För Sjöbos del innebär det en ökning med mer än 50 mnkr jämfört med 2022.

Ett annat skäl till att kostnaderna förväntas öka är bristen på personal. Fler invånare innebär att det behövs fler lärare, undersköterskor och socialsekreterare. Kommunerna har svårt att rekrytera utbildad personal och bristen på arbetskraft pressar upp lönerna.

Ett budgeterat negativt resultat ställer krav på en effektiv verksamhets- och ekonomistyrning såväl i det korta som i det längre perspektivet. Nämnderna behöver klara en budget i balans trots anpassningskrav och måste tänka nytt. För att klara framtidens välfärd fortsätter arbetet med att hitta samverkansformer med andra kommuner och organisationer. Digitaliseringen måste fortsätta för att effektivisera verksamheten och möta arbetskraftsbristen. Den är också en förutsättning för att med begränsade resurser infria medborgarnas förväntningar om ökad tillgänglighet och service.

År 2024 fokuserar kommunen på att hålla i gång och utveckla verksamheten och samtidigt strama åt ekonomiskt och se över kostnadsdrivande system och tjänster. Det finns emellertid ett klart ljus i slutet av tunneln. Med de aktiviteter som lagts in i planeringen pekar prognoserna på ett positivt resultat 2025 på 40 mnkr och 2026 på 44 mnkr. Det gör det möjligt att åter bygga upp de resurser som måste tas i anspråk mellanåret 2024.