Kvaliteten i verksamheterna var god och de stora verksamheterna som förskola, skola, hemtjänst och äldreomsorg redovisade god måluppfyllelse. I de flesta prioriterade mått uppnåddes målvärdet – eller hade en positiv utveckling. Meritvärdena i årskurs 9 motsvarade tidigare års resultat och fler var behöriga till gymnasiet än förra året. Antalet kommuninvånare minskade. Det byggdes flera nya bostäder. Sammantaget görs bedömningen att Grästorps kommun lever upp till begreppet god ekonomisk hushållning.
Mål | Måluppfyllnad | Utveckling jämfört med förra året |
---|---|---|
God ekonomisk hushållning, sammanfattande analys av verksamhetsmål |
Mål | Mått | Måluppfyllnad | Utveckling jämfört med senaste mätningen |
---|---|---|---|
Invånare och kunder ska vara nöjda | Nöjd medborgarindex (NMI) relativt riksgenomsnittet | ||
Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende (Öppna jämförelser) | |||
Det förebyggande hälsoarbetet prioriteras och genomsyrar all verksamhet | Andel med bra eller mycket bra hälsotillstånd relativt regionen | ||
Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor i kommunen | Andel behöriga till något nationellt program på gymnasiet | ||
Meritvärde | |||
En attraktiv kommun och ökat bostadsbyggande | Antal kommuninvånare | ||
Antal nyproducerade boenden |
Mål | Måluppfyllnad | Utveckling jämfört med förra året |
---|---|---|
God ekonomisk hushållning, sammanfattande analys av finansiella mål |
Måluppfyllnad | Utveckling jämfört med förra året |
|
---|---|---|
Resultat – årets resultat | ||
Beredskap – finansiell reserv | ||
Risk – ränterisk och åtaganden | ||
Likviditet – betalningsberedskap | ||
Investeringar – självfinansiering |
I Grästorps kommun definieras god ekonomisk hushållning efter fem finansiella mål. Riktlinjerna beslutades av kommunfullmäktige redan 2013. För de finansiella målen gjordes en samlad bedömning av om kommunen uppnådde god ekonomisk hushållning på fem områden.
Områdena beskriver
Kommunens ekonomiska resultat förbättrades. Årets resultat blev 3,5 procent av intäkter från skatter, utjämningssystem och generella statsbidrag. Sett över tid ska årets resultat i genomsnitt inte understiga 2,0 procent. Resultatet 2018 var 1,8 procent och året dessförinnan 4,1 procent. Beredskap i form av en finansiell reserv budgeterades 2019. Investeringarna kunde inte finansieras enbart genom årets resultat och avskrivningar, vilket gjorde att likviditeten minskade. Inga nya lån togs och soliditeten förbättrades jämfört med 2018. Ränterisken bedöms vara oförändrad på kort sikt, eftersom lånevolymen inte ökade, samtidigt som räntenivåerna bedöms förbli låga de närmaste åren.
Sammantaget är bedömningen att kommunen uppfyllde nivån för god ekonomisk hushållning i bokslut 2019 och uppnådde god ekonomisk hushållning för de finansiella målen. Resultatmålet väger tyngst i den sammanvägda bedömningen och årets resultat uppfyllde resultatkravet.
Två områden visade en positiv utveckling. Årets resultat var bättre än föregående år och självfinansieringsgraden av investeringar förbättrades också, även om målet om självfinansiering inte nåddes. En hög investeringsnivå är inte möjlig att finansiera med egna medel. Inför kommande år planeras investeringsnivån att fortsätta vara hög, vilket kräver upplåning.
Beredskap för förändrade kostnads- och intäktsnivåer fanns genom den finansiella reserven. Även om likviditeten minskade, hade kommunen en god likviditetsnivå vid bokslutstillfället. Likviditeten mäts genom summan av likvida medel och korta fordringar i relation till korta skulder.
Området för risk i bedömningen av god ekonomisk hushållning avser ränterisker. Här ingår även risken när kommunen går i borgen för kommunala företag, föreningar och organisationer. Genom en fortsatt låg ränta, omplaceringar av lån och varierande löptider minimerades ränterisken. Det totala borgensåtagandet ökade, men risken i en stor del av åtagandet bedömdes inte ha ökat i samma omfattning.