Bildningsverksamhet

2.1 Kund och medborgare

2.1.1 Invånare och kunder ska vara nöjda

		Mått	Utfall	Målvärde
		Nöjda vårdnadshavare i skola och förskola, procent	92	85
		Andel nöjda vårdnadshavare i förskolan, procent	93	85
		Andel nöjda vårdnadshavare i förskoleklass, procent	90	85
		Andel nöjda vårdnadshavare årskurs 1–9, procent	88	85
		Andel nöjda vårdnadshavare grundsärskolan årskurs 1–9, procent	98	85

Resultatet i förskola, förskoleklass, F–3 och grundsärskola är från hösten 2018.
Resultatet i grundskolan kommer från Skolinspektionens enkät i årskurs 5 och 9 våren 2019.

Analys

Generellt har vårdnadshavarnas nöjdhet i förskola och skola ökat under senare år, främst i synen på trygghet och studiero. På både enhets- och verksamhetsnivå märktes tydligt att antalet vårdnadshavare som hör av sig med synpunkter och klagomål minskade. Vi vill stärka nöjdheten genom bemötande och undervisningens kvalitet. Verksamheten arbetar därför på att stärka kvaliteten i bemötande, kommunikation och dialog samt relationerna mellan förskola, skola och hem. Undervisningens kvalitet utvecklas genom det pågående systematiska kvalitetsarbetet.

2.1.1.1 Kunder och medborgare möts av kulturella och kreativa aktiviteter

		Mått	Utfall	Målvärde
		Antal elever i kulturskolan	138	140

Analys

Kulturskolan firade 50 år med fler och större uppträdanden, varav spelningen med Chris Kläfford vid Kulturhuset i maj var årets höjdpunkt. Vidare bjöds grundskolans elever på spelningar både vår och höst. En allsångskonsert arrangerades i samarbete med årskurserna F–5 i konserthuset, liksom en adventsspelning. Höstterminen inleddes med ett spelläger på Flämslätt, där 14 elever från Grästorp deltog. I samband med det inleddes ett samarbete med Essunga och Herrljunga kring olika orkestrar som uppträdde på Ljusfestivalen.

Kulturskolan fortsätter med samma instrument- och sångutbud som tidigare. Med stöd av medel från Kulturrådet breddas utbudet med bland annat streetdance 2020.

Analys

Elevernas syn på skolan

Resultaten från Skolinspektionens enkät förbättrades markant när det gällde att veta vad som krävs, anpassningar efter elevens behov, utmaningar i undervisningen, delaktighet, inflytande och trygghet i både årskurs 5 och 9. I årskurs 5 ligger stimulans lägre än övriga områden. Området innefattar utsagor som skolarbetet är intressant, skolarbetet är roligt, skolarbetet gör mig nyfiken och gör att jag får lust att lära mig mer. I årskurs 9 ligger grundläggande värden lägre än övriga. Området omfattar undervisning som utgår från mänskliga rättigheter, jämställdhet, etiska ställningstaganden, förutsättningar för flickor och pojkar, respekt för varandras olikheter samt respekt mellan lärare och elever.

Fokus på studiero och trygghet gav resultat

Både de förbättrade och de lägre resultaten berör områden som skolan prioriterar. Skolans fokus 2019 låg på trygghet och studiero, vilket påverkade resultatet positivt, medan resultaten för normer och värden, liksom för kunskaper, utveckling och lärande inte påverkades i samma grad. Hälsofrämjande lärmiljöer inriktas på meningsfullt lärande, där elever möter frågor som är viktiga för dem när det gäller grundläggande normer och värden. Arbetet med trygghet, studiero och stimulerande lärmiljö ska fortsätta att utvecklas.

Kränkande behandling

Förskolors och skolors systematiska arbete mot kränkande behandling tar sin utgångspunkt i en årlig kartläggning av normer och värden, kränkande behandling och diskrimineringsgrunderna. En ny plan tas fram varje år, där nuläge, målinriktade åtgärder samt uppföljning och utvärdering ingår. Kartläggningen ska förbättras och bli tydligare och barns och elevers delaktighet större.

Digital kompetens

Medledarnas digitala kompetens ökade i förskola och skola. De två viktigaste frågorna rörande digitalisering handlar om hur den kan ske i enlighet med läroplanerna och hur man kan använda digitaliseringens möjligheter i undervisning och lärande. Upphandlingen av ett nytt verksamhetssystem för V6-kommunerna fortsätter. System som stödjer förskolans och skolans uppdrag och behov ses också över i upphandlingen.

Analys

Generellt

Elevernas måluppfyllelse ökade i samtliga stadier och årskurser. Mönstret att flickor har högre måluppfyllelse än pojkar består. Skillnaden i måluppfyllelse mellan pojkar och flickor följer tydligt måluppfyllelsen i stort och ökar de år då den totala måluppfyllelsen är lägre. För att minska skillnaderna fokuserar utvecklingsarbetet på undervisningens kvalitet, så att måluppfyllelsen totalt ska bli jämnare och mer stabil.

Årskurs 9

Ökad kunskap om källkritik, samband, analys och resonemang hänger bland annat samman med ämnesövergripande arbeten eller teman som exempelvis inför programmeringstävlingen First Lego League. Elevernas kunskapsutveckling ses i ett helhetsperspektiv. Deras förmågor utvecklas i flera ämnen, vilket stimulerar dem att nå de högre betygsstegen.

Årskurs 6

En stabil lärarsituation och kooperativt lärande påverkade resultatet positivt. Lärande i meningsfulla sammanhang, interaktion och samskapande, effektiv återkoppling samt möjligheter till delaktighet och inflytande anges som kraftfulla verktyg.

Årskurs 3

För första gången var måluppfyllelsen högre i matematik än i svenska. Återkommande repetition och problemlösning var framgångsfaktorer. I svenska och svenska som andraspråk var framgångsfaktorerna tydliga lektionsstrukturer, där eleverna vet vad som ska göras och vad som förväntas. Kooperativt lärande genom lärpar, läskompisar och kamratbedömningar samt strategier för läsförståelse påverkade resultatet positivt. Grundläggande mellanmänskliga relationer var bärande i arbetet, liksom höga förväntningar, tillit och fokus på varje elevs styrkor, behov och framgångar. Arbetslaget följer kontinuerligt upp elevernas utveckling, för att kunna anpassa undervisningen till varje elev.

Årskurs 1

Det finns skillnader mellan årskurs 1 och 3 i matematik när det gäller val av återkommande repetition, undervisningsmaterial, lärmiljö och undervisningsdesign i form av till exempel variation och differentiering. I svenska och svenska som andraspråk var struktur och förutsägbarhet framgångsfaktorer.

Förskoleklass

Arbetslaget fångade elevernas intresse för text och ordbild i lek och samtal. Olika former av kooperativt lärande användes framgångsrikt för att lära tillsammans och av varandra. Elevernas delaktighet var också en framgångsfaktor för att skapa intresse för text, läsning och skrivning.

Fritidshem F–6

Resultatet förbättrades när det gällde att åstadkomma en bra miljö för utveckling och lärande i fritidshemmet i samarbete med skolans arbetslag. Introduktionen av lärare i fritidshem ledde till tydlighet i rollerna. Att skapa en meningsfull fritid är en styrka hos fritidshemmen sedan tidigare. Fritidshemmens pedagogiska planeringar gav struktur och förankring i läroplanen. Samarbete mellan fritidshemmen ska stärka likvärdigheten för eleverna.

Förskolan

Läslyftet bidrog till ökad kvalitet i arbetet med språk och kommunikation och gjorde att lärmiljön blev mer inkluderande. Även digitala verktyg och multimodala arbetssätt (där olika uttrycksformer kombineras) bidrog till att barnen utvecklade språk och kommunikativ förmåga.

Grundsärskolan

Grundsärskolan håller en hög kvalitet i undervisning och lärande. Det bidrar till den höga måluppfyllelsen. Här finns en självklar kultur av att anpassa och variera undervisningen efter elevernas behov i nära samarbete mellan elev, skola och hem. Inte minst bidrog den pedagogiska tjänstehunden till den höga måluppfyllelsen.

Hälsofrämjande lärmiljöer

Stöd i lärande organisation, SILO, (tidigare elevhälsan) coachar och handleder arbetslagen när det gäller att utveckla kvaliteten i undervisningen genom hälsofrämjande lärmiljöer och i det systematiska kvalitetsarbetet. Hälsofrämjande lärmiljöer handlar om att hälsa och lärande går hand i hand, förutsätter varandra och stärker barnens och elevernas inneboende resurser att lära och utvecklas så långt som möjligt.

Samverkan med näringslivet

Samverkan fortsatte med bland annat yrkesmässa och PRAO. För de yngre årskurserna och i förskolan utgör närmiljön med dess företag en viktig del i undervisningen.

2.4.2 Hålla budget

		Mått	Utfall	Målvärde
		Budgetavvikelse	Ja

Analys

Negativ prognos vändes till överskott

Bildningsverksamheten redovisade ett överskott med 1 604 mkr 2019. Den ekonomiska prognosen inför året var negativ, men genom gemensamt omställningsarbete kunde verksamheten redovisa ett överskott vid årets slut. Det var främst fyra budgetposter som påverkade resultatet positivt: lägre personalkostnader, billigare skolskjutsavtal, lägre interkommunal ersättning för grundsärskolan och ökat statsbidrag i förskolan. Verksamheten utvecklade resurseffektiva arbetssätt och hög medvetenhet kring hur personella och ekonomiska resurser används.

Personalkostnader

Personalkostnader stod för den största delen av verksamhetens kostnader. Personalkostnaderna för undervisning var högre än budgeterat, vilket främst berodde på en ökning från 70 till 95 procent behöriga och legitimerade lärare. Förskolans resultat var däremot positivt när det gällde personalkostnader. Det berodde dels på vakanta tjänster, dels på strategiskt arbete vid behov av vikarier.

Övriga kostnader

Övriga poster för bildningsverksamheten är kostnader för lokaler, för olika typer av avtalade tjänster samt för barn och elever som går i andra huvudmäns förskolor och skolor. Ett nytt skolskjutsavtal och lägre interkommunal ersättning för grundsärskolan påverkade resultatet positivt. Gymnasiekostnaderna var högre än budgeterat.

Intäkter

Verksamhetens intäkter består främst av avgifter och statsbidrag för riktade insatser i förskolan, grundskolan, grundsärskolan och fritidshemmet samt bidrag från Migrationsverket för asylsökande barn och elever. Intäkterna var högre än budgeterat, främst på grund av bidrag för arbete med mindre barngrupper i förskolan, statsbidrag för studier i specialpedagogik, Läslyftet i förskolan och bidrag för lärarassistent.

2.5 Nationella mål

Uppföljningen av de nationella målen för utbildningen skedde systematiskt i enlighet med årshjulet, där läroplanens områden är uppdelade på kvartal. Uppföljning, analys och nya utvecklingsområden identifierades. Resultaten diskuterades i dialog mellan verksamhetens ledningsgrupp och bildningsutskottet.

Kommunens nya tillitsbaserade styrmodell från 2020 skapar ännu bättre förutsättningar för arbetet med ökad kvalitet och förbättrade resultat samt för likvärdigheten i förskola och skola för barn och elever 0–16 år. Huvudmannens vision, mission och prioriterade mål för bildningsverksamheten samt förvaltningens verksamhetsidé skapar fokus på att utveckla kvaliteten i undervisningen. Genom uppföljning, analys och dialog om mål och mått identifieras samband mellan resultat, processer och strukturer. Så kan nya utvecklingsområden identifieras. Helhetsidén gör att alla nivåer i styr- och stödkedjan kan fokusera på hur kvaliteten i undervisningen kan utvecklas enligt det nationella uppdraget. Styrmodellen innefattar det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå enligt skollagen (2010:800) och som bedrivs efter ett årshjul.

Det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmanna- och enhetsnivå planeras och utvecklas gemensamt i ledningsgruppen. Genom tillit och mandat ges alla medledare inflytande och ansvar för att leda verksamhetens värdeskapande arbete för barnen och eleverna.

De fyra läroplansområdena följdes upp och analyserades inom ramen för olika kommunala mål. Från 2020 följs områdena upp och analyseras inom ramen för målet Vi utbildar barn och elever till världsmedborgare som kan göra skillnad för sig själva och andra.

4 Framtida strategier

Bildningsverksamhetens strategier för 2020 är att vidareutveckla kvaliteten i undervisningen, den tillitsbaserade styrningen och ledningen samt den lärande organisationen.

5 Nyckeltal och verksamhetsmått