Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten
Styrmodell
Grästorps styr- och ledningsmodell bygger på principerna för tillitsbaserad styrning. En tillitsbaserad styr- och ledningsmodell bygger på dialog, mer delegering och mindre detaljstyrning. Det ger förutsättningar för medledarskap, växande och kunskapsutveckling. Den politiska styrningen fokuserar här mer på prioritering av områden och uppföljning genom dialoger, än i traditionella modeller. I en tillitsbaserad styr- och ledningsmodell är kommunikation och dialog mellan förtroendevalda och tjänstepersoner en röd tråd. Dialogen i sig är en förutsättning för tillit, engagemang och delaktighet i hela verksamheten.
Så fungerar modellen
Syftet med en styr- och ledningsmodell är att kommunens invånare ska veta vad de kan förvänta sig av kommunens verksamhet och vad som är prioriterade utvecklingsområden. Modellen klargör även rollfördelningen mellan politiker och tjänstepersoner. Politiker beslutar om mål, kvalitet och ekonomi. Chefer och medledare beslutar om hur arbetet ska utföras för att nå mål, kvalitet och god ekonomi. Modellen säkerställer att kommunen gör rätt prioriteringar och lägger tid och resurser på rätt saker utifrån målen.
Det kommunala uppdraget delas in i tre olika perspektiv:
- Samhällsutveckling
- Välfärdsutveckling
- Attraktiv arbetsplats
Perspektivet samhällsutveckling beskriver hur kommunen bör utvecklas för att vara attraktiv och välkomnande för dem som bor och vistas i Grästorp.
Perspektivet välfärdsutveckling beskriver hur skola, vård och omsorg bör utvecklas för att ge alla invånare, från barn till unga, vuxna och gamla, förutsättningar till ett bra liv, både i arbetslivet och på fritiden.
Perspektivet attraktiv arbetsplats beskriver hur kommunens verksamhet som arbetsplats bör utvecklas för att vara effektiv, ha rätt kompetens och personal som trivs.
Budget och verksamhetsplan
Verksamhetsplan för det kommande året antas av fullmäktige i november varje år. Verksamhetsplanen följer styrmodellen och fastställer vilka mål verksamheten ska arbeta mot. Samtidigt antar fullmäktige budget för nästkommande år och en ekonomisk plan för de två nästkommande åren. Budgeten fastställs tillsammans med verksamhetsplanen och ska bygga på principer för god ekonomisk hushållning och kommunens finansiella mål.
Uppföljning
Kommunen följer upp ekonomi och verksamhet kontinuerligt under året. Resultatet redovisas för kommunfullmäktige två gånger om året. Redovisningarna omfattar delårsbokslut och årsredovisningen.
Kommunen gör ekonomisk uppföljning kontinuerligt enligt kommungemensamma rutiner och rapporterar löpande till kommunstyrelsen. Syftet är att ha kontroll på hur ekonomin i kommunen utvecklas, kunna bedöma om kommunen kommer att nå resultatmålet vid årets slut och att kommunen lever upp till begreppet god ekonomisk hushållning.
Måluppfyllelsen följs upp genom dialog mellan tjänstepersoner och förtroendevalda. I dialogen diskuterar de olika parterna måluppfyllelsen, om målen har nåtts och om verksamheten håller önskad kvalitet. Dialogen ger en mångfasetterad bild av nuläget och är ett viktigt styrmedel för att öka förståelse, samsyn och tillit i målarbetet och verksamhetens utveckling. Dialogen sker på alla nivåer och även genom de verksamhetsmått som verksamheten tar fram och som fullmäktige fastställer samtidigt som de antar verksamhetsplanen.
Finanspolicy
Finanspolicyn fastställer mål och riktlinjer för den finansiella hanteringen i kommunen. Policyn inkluderar de föreskrifter som kommunstyrelsen enligt kommunallagen ska fastställa för kommunens medelsförvaltning. Policyn tar hänsyn till risker kopplade till den finansiella hanteringen samt riktlinjer för kommunkonto, likviditet, upplåning, utlåning, medelsplacering och borgensåtagande.