God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning
Mål för god ekonomisk hushållning
Enligt kommunallagen ska kommunen ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. I Grästorps styrmodell finns sammanlagt 15 mål indelade under de tre perspektiven. Målen i styrmodellen är övergripande och gäller alla kommunens verksamheter. I verksamhetsplanen är målen kopplade till olika mått. Verksamhetsmåtten lyfter fram väsentliga kvantitativa och/eller kvalitativa indikatorer men är inte målet i sig, utan är till för att visa hur kommunen ligger till på vägen till att nå målet.
För ekonomin ska kommunen ange de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige beslutade 2013 om fem sådana finansiella mål. De redovisas separat i avsnittet Finansiella mål.
Sammanfattande analys och måluppfyllelse
Grästorps kommun bedömer god ekonomisk hushållning i verksamheterna utifrån en sammanfattande bedömning av de 15 verksamhetsmålen, där måluppfyllelsen var god för 12 av dessa verksamhetsmål, och resterande tre hade tillräcklig måluppfyllelse. Utifrån måluppfyllelsen är bedömningen att kommunen uppfyllt kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Finansiella mål kopplade till god ekonomisk hushållning redovisas i avsnittet Finansiella mål.
| Mål | Måluppfyllnad |
|---|---|
| God ekonomisk hushållning, sammanfattande analys av verksamhetsmål |  |
Samhällsutveckling
Perspektivet samhällsutveckling beskriver hur kommunen ska utvecklas för att vara attraktiv och välkomnande för nya invånare och dem som bor och vistas i Grästorp.
Grästorp behöver arbeta med samhällsutveckling som en grund för att öka sin attraktionskraft, både för att locka fler kommuninvånare och för att skapa trivsel hos dem som redan bor här. Fler bostäder ger möjlighet till ökad befolkning vilket ökar skatteintäkter som behövs för att leverera välfärdstjänster. Att arbeta med detaljplaner, bygga bostäder och bygga bättre infrastruktur är viktiga delar både nu och framåt. Ett prioriterat område är även att göra Grästorp mer välkomnande genom att utveckla centrummiljön.
Det är viktigt att grästorpare har tillgång till goda rekreationsmöjligheter, naturupplevelser, kulturarrangemang och ett aktivt föreningsliv. Det är också viktigt att fortsätta stärka regionen kring Grästorp med infrastruktur och satsningar på besöksnäringen. Nycklar till att utveckla destinationen Grästorp är innovation, tillit och nyfikenhet.
Att ha ett gott företagsklimat fortsätter vara ett prioriterat område i Grästorp. Goda och frekventa dialoger med näringslivet, serviceinriktade tillståndsprocesser, stöd i kompetensförsörjning och företagsevenemang är viktiga delar i den fortsatta utvecklingen.
För ett hållbart samhälle är samverkan ett måste för att Grästorps kommun ska lyckas erbjuda god service till alla medborgare. Alla är viktiga för att skapa förutsättningar för välfärd inom samhällsområdet.
Bo och leva
Målen inom området bo och leva belyser utvecklingen kring målet att öka antalet kommuninvånare och att Grästorps kommun ska vara en attraktiv och trivsam boendekommun.
MÅL
| Mål | Verksamhetsmåttens måluppfyllelse |
|---|---|
| Kontinuerlig ökning av kommuninvånare |  |
| Summering av dialog i utskott En kontinuerlig ökning av kommuninvånare är ett prioriterat mål. Befolkningen minskade med åtta personer från 2019 till 2020. Det var en förväntad utveckling och kommunen arbetar med revidering av översiktsplan, marknadsföring och dialoger med grästorpare via olika forum. Dessa dialoger visar positiva resultat och därför bedöms målet som delvis uppfyllt. Under året har kommunen byggt åtta nya bostäder, fem enbostadshus och tre lägenheter. En stor satsning på detaljplanearbete pågår. Kommunen har gjort stora investeringar som fortsätter ett antal år framöver. Mycket av arbetet 2020 kommer att ge resultat om några år. Det gör att kommunen ser goda möjligheter att uppfylla målet och vända befolkningstrenden. Fokus framöver är att skapa nya bostäder och upprätthålla en god boendemiljö för att möjliggöra en fortsatt utveckling av Grästorp. Det är också viktigt att arbeta för att öka sysselsättningen. Arbetslösheten i Grästorp är lägre än i regionen och riket. Grästorps geografiska placering ger stora valmöjligheter kring arbete och högre studier med närhet till såväl Lidköping och Trollhättan som till Göteborg, vilket kommunen bör kunna dra fördel av. Att öka antalet kommuninvånare är ett långsiktigt och viktigt arbete som kräver prioriteringar och samverkan med externa aktörer. | |
| Välkomnande miljö för gemenskap och sammanhang |  |
| Summering av dialog i utskott Kommunen har genomfört flera trygghetsdialoger med olika målgrupper. Dialogerna visar att en stor majoritet upplever att Grästorp är en trygg plats att bo och leva på. Målet bedöms som helt uppfyllt. 2020 har kommunen fokuserat på att skapa fler mötesplatser och en attraktiv miljö i centrum och i anslutning till tätorten, genom arbete med bland annat Nordstadsparken och centrumutveckling. Projektet Förbifart Grästorp pågår med syfte att leda om den tunga trafiken från Grästorps samhälle. Arbete med landsbygdsutveckling och landsbygdsråden har pågått med flera dialoger, studiebesök och andra aktiviteter. Kommunen har förstärkt biblioteket med en digital coach för att motverka digitalt utanförskap. Covid-19-pandemin har påskyndat den digitala utvecklingen och kommunen började sända kommunfullmäktigemöten digitalt vilket har varit uppskattat. Kulturkvällar och andra kulturella aktiviteter har ställts om till digitala arrangemang och varit välbesökta. Digitala mötesplatser har också erbjudits för ungdomar. Utifrån det kraftigt ökade intresset för utomhusaktiviteter på grund av pandemin har kommunen ställt i ordning grillplatser. Skubbet har fått breddade leder och belysning, och arbetet fortsätter med Platåbergens Geopark och vandringsleder längs Halle- och Hunneberg. Framöver behöver kommunen arbeta för att locka tillbaka folk till föreningsliv och aktiviteter efter pandemin. Det är viktigt att såväl föreningslivet som de äldre i samhället hittar tillbaka till olika sammanhang. Övertagande av konserthuset är en möjlighet att erbjuda fler aktiviteter för ungdomar. Verksamheten har lagt mycket energi på att skapa en välkomnande miljö för gemenskap och sammanhang, ett arbete som fortsätter. | |
| Kommunen bedriver ett systematiskt hållbarhetsarbete | |
| Summering av dialog i utskott Fullmäktige har antagit utvecklingsplan under året där klimatsmarta val är ett fokusområde. Kommunen har även antagit klimatlöften. En plan för informationsåtgärder till allmänheten har tagits fram med syfte att ändra attityder och tydliggöra kommunens ambitioner och konkreta arbete inom hållbarhetsområdet. Målet bedöms som delvis uppfyllt. Arbetet med hållbarhetsfrågor pågår. Projektet Rätt från slätt har dragits igång med syfte att undersöka lokala affärsmöjligheter kring gröna proteiner. Smart-projektet är också igång där målet är att hitta lösningar och möjligheter för hållbara resor till besöksmål. Kommunen har även antagit en cykelplan för Grästorps tätort samt ett inriktningsdokument kring cykelåtgärder för landsbygden, och påbörjat bygget av en cykelväg mot Flakeberg. Diskussioner pågår om att ingå avtal i Avfallssamverkan Östra Skaraborg med möjlighet till grönare avfallshantering. Arbete pågår också med att ta fram en laddinfrastrukturplan för fordon. I helhet anser politiken att hållbarhetsarbetet är i fas. Det saknas dock någon som ansvarar för hållbarhetsfrågor, framförallt i de olika samverkansorgan där kommunen ingår. Idag finns flera medledare som hanterar olika frågor om hållbarhet. Fördelen med flera som arbetar med dessa frågor är att det är många som tänker in hållbarhetsperspektivet i sitt arbete, varje dag. Risken när en specialist tillsätts är att ansvaret för hållbarhetstänk hamnar hos en individ istället för att spridas i organisationen. Arbetet med att minska matsvinnet fortsätter och råvaruåtgången har minskat med 7 procent inom förskolan och äldreomsorgen och med 8 procent inom grundskolan. Miljöpåverkan från måltiderna mätt i koldioxidekvivalenter (CO2e) har minskat med 20 procent jämfört med 2019. Tjänsteresorna har minskat på grund av covid-19 och istället har verksamheten haft mer digitala möten, vilket sparar tid och är bra för miljön. Källsorteringen är ett viktigt utvecklingsområde. En prioritering framåt är också att fortsätta tydliggöra verksamhetens arbete och sprida information till medborgare om hur de kan leva mer hållbart. | |
Verka och vistas
Fokusområdet verka och vistas har som inriktning att utveckla förutsättningar för näringsliv, turism och Grästorp som en välkomnande kommun med gott värdskap.
MÅL
| Mål | Verksamhetsmåttens måluppfyllelse |
|---|---|
| Välmående samt växande näringsliv och besöksnäring |  |
| Summering av dialog i utskott Det sammanfattande omdömet om Grästorps företagsklimat blev 4,5 på en femgradig skala 2020, vilket gav Grästorp en fjärdeplats i Sverige i Svenskt Näringslivs enkät. När det gäller den totala rankningen hamnade Grästorp på plats 17 av landets kommuner. NSG:s (Näringslivssamverkan Grästorp) styrelse har tillsammans med kommunens representanter gått igenom företagsklimatet. Det finns en samsyn kring att kommunen har ett välfungerande näringsliv och en god och nära dialog med näringslivet. Därför bedöms målet som uppfyllt. Grästorp har fått ett nytt vandrarhem. Campingen och Lunnevibadet har varit stängda under 2020. Antalet gästnätter 2020 minskade till 1 606, beroende på pandemin. Kommunen ingår i flera nätverk inom Skaraborgsregionen och Västra Götaland för att utveckla besöksnäringen. Framöver fortsätter arbetet med att identifiera och tydliggöra möjligheter till besöksnäring i kommunen. Dättern kan bli ett viktigt besöksmål i framtiden och det finns ett behov av att hitta fler platser som passar för ”hemester”. Politiken anser att det görs ett gott arbete för att nå detta mål och att det är mycket viktigt att fortsätta ha ett företagsklimat av högsta kvalitet. | |
| God och nära service | |
| Summering av dialog i utskott Grästorp är bland de fem bästa i Sverige på service och bemötande till företag. Målet bedöms som väl uppfyllt. Kommunen har lyckats behålla en hög kvalitet på sin service och klarat handläggningstider trots covid-19 och mer distansarbete. E-tjänster för bygglov har tagits fram och insatser har gjorts i form av bland annat nya infopoints och kartor för att besökare ska uppleva bra service och gott värdskap. De kommunala rastplatserna i kommunen är väl underhållna och får många positiva omdömen. Under året har extra mycket arbete lagts på det digitala bemötandet av turister. Politiken anser att verksamheten bedriver ett gott arbete inom detta område. Att sårbarheten präglar en liten organisation är svårt att komma ifrån, men de många samarbeten kommunen har är ett sätt att motverka det. Framöver behöver kommunen prioritera en modernisering av hemsidan. Under pandemin har det visat sig hur stor betydelse internkommunikationen och tekniska förutsättningar har för att kommunicera ut saker i god tid till medborgare. Även mer information om föreningslivet ska prioriteras framöver. | |
Välfärdsutveckling
Perspektivet välfärdsutveckling beskriver hur kommunen ska utveckla skola, vård och omsorg för att ge alla invånare, unga som gamla, förutsättningar för ett bra liv.
Hur kan välfärden upprätthållas genom de utmaningar som väntar? Grästorp har gjort tydliga val att välkomna framtiden, välkomna förändring och välkomna dig. Det innebär att ta tillvara möjligheterna med digitalisering, globalisering, mångfald, hög förändringstakt och underifrånperspektiv, i en lärande kommun som tar sig an framtidens utmaningar genom att vara snabba, agila, dynamiska och även ha ett hållbarhetsperspektiv i all utveckling. Digitalisering och innovation är viktiga delar i den fortsatta välfärdsutvecklingen men för att leva upp till begreppet ”vi välkomnar dig” krävs värdskap och gott bemötande i alla verksamheter. Det goda mötet mellan människor behöver vara en fortsatt prioritering.
Den digitala revolutionen är den mest kraftfulla och dramatiska i modern tid, och öppnar upp för helt nya möjligheter.
Fysisk rörelse är betydelsefullt för långvarigt välmående och bidrar till att skydda mot psykisk ohälsa. Fysisk aktivitet ska finnas med som en naturlig del i all planering, både för yngre och äldre.
Samarbetet mellan skola och socialtjänst är en självklarhet för att kunna göra tidiga insatser. Därför är förebyggande insatser något kommunen ska fortsätta prioritera.
Värdeskapande och välkomnande
Målen inom fokusområdet värdeskapande och välkomnande lyfter fram vikten av ett gott liv för alla åldrar, god folkhälsa och att yngre kommuninvånare får goda förutsättningar i livet.
MÅL
| Mål | Verksamhetsmåttens måluppfyllelse |
|---|---|
| Vi utbildar barn och elever till världsmedborgare som kan göra skillnad för sig själva och andra | |
| Summering av dialog i utskott Bedömningen är att verksamheten ligger i linje med förväntad utveckling av kvaliteten inom de fyra områdena. Mest tydligt är verksamhetens ökade kompetens i uppföljning och analys i det systematiska kvalitetsarbetet, vilket har lett till fördjupad kunskap och ökad medvetenhet om undervisningens kvalitet. Vidare har barns och elevers digitala kompetens ökat samt har det formella och informella inflytandet ökat i både undervisning och olika råd i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Utvecklingen av hälsofrämjande lärmiljöer på vetenskaplig grund som förutsättning för barns och elevers lärande har fortsatt utvecklas under året. Genom att tillvarata de möjligheter som coronapandemin har gett i kvalitetsutvecklingen när det gäller digitalisering har en snabb utveckling av digitaliseringen och ökad digital kompetens skett, bland annat har all undervisning digitaliserats och den digitala kompetensen har ökat genom digitala möten och distansundervisning. Samarbetet inom och mellan ledningsgruppen och elevhälsan i det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå har utvecklats till ett helhetsperspektiv som bidrar till ökad samsyn och gemensam förståelse av uppdraget från förskola till årskurs 9. Rektors pedagogiska ledarskap i det kollegiala lärandet på enheten har bidragit till fokus på de nationella målen och utveckling av undervisningens kvalitet. När förmågorna i de nationella målen har funnits med i lärarnas pedagogiska planeringar har barn och elever getts möjlighet att utveckla förmågorna genom undervisningen. Helhetsperspektivet och strukturerna i kvalitetsarbetet har gett fokus på uppdraget som ledstång för analysarbetet och ett dynamiskt mindset samt vikten av att hålla i och ut för en hållbar och kontinuerlig kvalitetsutveckling i arbetet med målet att utbilda barn och elever till världsmedborgare som kan göra skillnad för sig själv och andra. | |
| Vi ger förutsättningar för ett gott och meningsfullt liv i alla åldrar |  |
| Summering av dialog i utskott Årets sista områdesdialog, kvartal Q4, på området kundnöjdhet, sammanfattade att verksamheten absolut är där den borde vara. Detta särskilt med tanke på rådande situation med pandemin. Redovisat resultat är oerhört positivt och visar på en god måluppfyllelse. Redovisningen visar att verksamheten gör saker och ting utifrån målet, att så många som möjligt trivs och är nöjda. Det tillitsbaserade förhållningssättet upplevs ha fungerat väl. Sociala utskottet vill att verksamheten om möjligt undersöker vad de som inte är nöjda tycker för att vända ett missnöje till ökade förståelse. Det goda resultatet behöver återkopplas till kunder men även till övriga kommuninvånare. Arbetssätt som bidragit behöver säkras genom rutiner för att bibehålla goda resultat på lång sikt. Mycket av det som gjorts i verksamheten bedöms som kortsiktiga åtgärder. Långsiktigt är det viktigt med kommunikation. ”Guldkant” både på kort och lång sikt är väldigt viktigt och ger bättre hälsa för unga och gamla. Viktigt att det finns rutiner för detta. Verksamheten behöver ”bygga” trygghet på lång sikt och ha en kontinuerlig dialog för att behålla nöjda kunder. Det är viktigt att verksamheten är agil på kort sikt men för långsiktighet är det viktigt att det finns en bra bas som verksamheten kan stå på. Dialogen under kvartal 3 på området hälsofrämjande och förebyggande insatser har kommit fram till att verksamhetens arbete med målet hittills under året visar att verksamheten presenterat att de är där de förväntas vara med tanke på pågående pandemi. Det finns områden som verksamheten kan vinna på att utveckla mer för en ökad måluppfyllelse, som arbetet med enkäter och genomförandeplaner. Verksamheten ser själva vissa aktiviteter som förväntas ge resultat på måtten. Politiken känner tillit till verksamhetens arbete i stort på området. De verksamheten är till för har gynnats av det goda arbetet med genomförandeplaner under pandemin och inför sommarperioden med många nya vikarier. De hälsofrämjande och förebyggande insatser som gjorts för att undvika smitta i verksamheten under pågående pandemi har lyckats. Verksamheten har bibehållit kontakter och nödvändiga insatser i så stor utsträckning som möjligt och försöker återgå till så normal verksamhet som möjligt under hösten. | |
| Våra medborgare har god folkhälsa | |
| Summering av dialog i utskott Arbetet i samverkan ger en positiv respons och är en viktig pusselbit i helheten. Det är viktigt också att sikta på långsiktighet och hållbarhet i folkhälsoarbetet kopplat till ordinarie verksamheter. | |
Effektivitet och samverkan
Inriktningen för målen inom effektivitet och samverkan är att skapa goda ekonomiska förutsättningar för kommunens verksamhet och stabila finansiella förutsättningar över tid.
MÅL
| Mål | Verksamhetsmåttens måluppfyllelse |
|---|---|
| Ekonomin anger ramarna för all verksamhet | |
| Summering av dialog i utskott Kommunstyrelsens verksamheter höll sammantaget sin budget och redovisade ett överskott på 2,7 mkr exklusive finansförvaltningen. Regelbundna ekonomiuppföljningar görs på enhetsnivå, verksamhetsnivå och på kommunövergripande nivå vilket gör att avvikelser uppmärksammas tidigt. Även miljö- och byggnämnden höll sin budget under året. | |
| Stabil ekonomi över tid | |
| Summering av dialog i utskott Målet stabil ekonomi över tid är kopplat till finansiella mål och värderas utifrån måluppfyllelse för årets resultat, beredskap, riskbedömning, likviditet och betalningsförmåga samt självfinansiering av investeringarna. Bedömningen är att Grästorps kommun har haft fortsatt stabil ekonomi under året. Mer om finansiella mål finns i avsnittet Finansiella mål. | |
| Vi samverkar för lägre kostnad med bibehållen framtida välfärd | |
| Summering av dialog i utskott Utifrån kostnadsjämförelser i kronor per invånare har Grästorps kommun högre effektivitet än andra kommuner i samma storlek och i samma kommungrupp. Verksamhetens nettokostnader i kronor per invånare är lägre än i andra kommuner med 5 000 till 9 999 invånare, samt i pendlingskommuner nära större städer. | |
Attraktiv arbetsplats
Perspektivet attraktiv arbetsplats beskriver hur kommunen som arbetsplats ska utvecklas för att vara effektiv, ha rätt kompetens och personal som trivs.
Grästorps kommuns vision går som en röd tråd i personalpolitiken. Det är viktigt att känna sig sedd, delaktig, välkomnad och att värdskapet lever och märks i vardagen. Tillit är en viktig ingrediens i det förändringsarbete som krävs för att fortsätta skapa välfärd även då behoven ökar på grund av förändringar i befolkningen. Det blir allt viktigare med balans mellan arbete och privatliv, att livspusslet går ihop, att alla medledare har den sysselsättningsgrad de vill ha och att alla trivs och utvecklas.
Kommunen arbetar sedan flera år med ständiga förbättringar för att öka värdet av sina resurser. Tillsammans med ständiga förbättringar stimulerar kommunen innovationstänk inom verksamheterna och metoder för att släppa loss kraften hos medledarna för att tänka nytt och annorlunda, och ta tillvara medledarnas kompetens. Det är tillåtet att pröva och ibland misslyckas.
I en tid då det blir allt svårare att rekrytera vissa yrkeskategorier blir det viktigt att ställa om och introducera nya yrkesroller och utveckla gamla. Digitaliseringen är en möjlighet att förenkla vilket ger mer värdeskapande tid. Digitalisering och innovation är två viktiga pusselbitar för att klara välfärden ekonomiskt. Att befinna sig i ständigt lärande skapar framtidens arbetsplats. Grästorps kommun behöver utvecklas till en arbetsplats där människor kan vara sitt bästa jag, där de känner sig välkomnade, där hållbarhet, jämlikhet och mångfald är självklart, liksom att skapa värde för dem vi är till för och där tillit är ett ledord i arbetet.
Lärande och digital
Målen inom området lärande och digital syftar till att skapa en lärande organisation och goda förutsättningar för digital omställning i utvecklingen av verksamheterna.
MÅL
| Mål | Verksamhetsmåttens måluppfyllelse |
|---|---|
| Skapa förutsättningar för varje medledare att ständigt lära och utvecklas | |
| Summering av dialog i utskott Alla verksamheter har utvecklat teamen i kommunikation och konflikthantering. Alla medledare i kommunen har blivit erbjudna att genomföra en så kallad kärnkvadrant tillsammans med en utvecklingscoach. Verksamheten är helt i fas med förväntningarna och målet bedöms som uppfyllt. Inställningen att det är viktigt att våga misslyckas är en framgångsfaktor. De anställda är stolta över sin delaktighet i utvecklingen och värdskapet. Ett tecken på att kommunen är attraktiv är att många jobbannonser får många sökande. Covid-19-pandemin har krävt en hel del distansarbete, vilket har inneburit utmaningar men också utveckling. Några medledare som har jobbat hemifrån har upplevt svårigheter med bristen på social interaktion, medan andra har haft svårare med de tekniska verktygen. Bra värdskap och digitala interaktioner där medledarna har fått stöd i sina frågor har fått arbetet att fungera. Det finns en stolthet över arbetsplatsen bland medledarna. Grästorp 5.0-tänket har blivit mer integrerat i verksamheten. | |
| Vi skapar nya och använder befintliga digitala lösningar i alla verksamheter | |
| Summering av dialog i utskott Överlag är verksamheten där den förväntas vara. Som tidigare nämnts har pandemin ökat behovet av att jobba digitalt, vilket medfört att den digitala kompetensen ökat i kommunens alla verksamheter. Målet anses därmed uppfyllt. Kommunen har nått långt vad gäller digitala möten under året, men mycket arbete återstår kring digitala lösningar och att kommunicera dem. Det har varit en lång process och samverkan med Göliska IT pågår för att ta fram en gemensam plattform för e-tjänster för alla V6-kommuner. Digitalisering är ett föränderligt område där det ständigt finns förbättringsvägar och kommunen fortsätter arbetet med att hitta nya lösningar och utvecklingsmöjligheter. | |
Tillit och värdskap
Tillit och värdskap belyser utvecklingen av tillit i organisationen och vikten av värdskap på alla nivåer.
MÅL
| Mål | Verksamhetsmåttens måluppfyllelse |
|---|---|
| Alla medledare har ett gott värdskap i sitt arbete mot kunder, medborgare, varandra och sig själva | |
| Summering av dialog i utskott Målet är svårt att bedöma, men utifrån de undersökningar som gjorts är slutsatsen att verksamheten gör ett gott arbete. Målet anses uppfyllt. Att Grästorps kommun har ett gott värdskap innebär en hög grad av tillit till varandra, ett tillåtande klimat och ett gott rykte. Kommunen kommer att fortsätta arbeta för att bibehålla och förbättra värdskapet ännu mer. | |
| Alla medledare känner tillit till kollegor och chefer | |
| Summering av dialog i utskott I september skickades en enkät till alla medledare och ledare i Grästorps kommun, med frågor kopplade till målen i perspektivet attraktiv arbetsplats. 304 medledare svarade på enkäten. Resultatet visar att medledarna upplever tillit till kollegor och chefer. Målet bedöms uppfyllt. Frågan kan direkt kopplas till målet om värdskapet. Kommunen har ett gott värdskap och med detta medföljer tillit och bra interaktion mellan medledarna. Arbetet med medledarskap innebär att de anställda tar ansvar och även får möjlighet till inflytande över sitt arbete. Något som upplevs som väldigt positivt är att ha en arbetskultur där misstag ses som en del av lärandeprocess. | |
Finansiella mål
Grästorps kommun definierar god ekonomisk hushållning utifrån fem finansiella mål. Riktlinjerna beslutades av kommunfullmäktige 2013. För de finansiella målen gör kommunen en samlad bedömning av om kommunen uppnår god ekonomisk hushållning på fem områden.
Årets resultat blev 7,5 procent av intäkter från skatter, utjämningssystem och generella statsbidrag. Sett över tid ska årets resultat i genomsnitt inte understiga 2,0 procent. Resultatet 2019 var 3,5 procent och året dessförinnan 1,8 procent.
Kommunen budgeterade en finansiell reserv som ska ge beredskap för förändrade kostnader och intäkter.
Området risk i bedömningen av god ekonomisk hushållning avser ränterisker. Här ingår även risken när kommunen går i borgen för kommunala företag, föreningar och organisationer. Ränterisken ökar i takt med ökad låneskuld, samtidigt som räntenivåerna bedöms förbli låga de närmaste åren. Trots viss turbulens på finansmarknaderna under våren har kommunen omplacerat lån till fortsatt låg räntenivå i genomsnitt. Den genomsnittliga räntan minskade under året. En del av omplacerade lån har lagts om till bunden ränta vilket förbättrar planeringsförutsättningarna. Genom en fortsatt låg ränta, omplaceringar av lån och varierande löptider minimerar kommunen sin ränterisk. Det totala borgensåtagandet ökade, men risken i en stor del av åtagandet bedöms inte ha ökat i samma omfattning. Risken att kommunen behöver infria något av sina aktuella borgensåtaganden bedöms fortfarande som liten.
Även om likviditeten minskade, hade kommunen en acceptabel likviditet vid bokslutstillfället. Likviditeten mäts som summan av likvida medel och korta fordringar i relation till korta skulder.
Kommunen kunde inte finansiera investeringarna enbart genom årets resultat och avskrivningar, utan en del av investeringarna finansierades med nya lån och minskad likviditet, det vill säga användning av kommunens kassa. Därför nådde kommunen inte målet om självfinansiering. Soliditeten försämrades jämfört med 2019. En hög investeringsnivå är inte möjlig att finansiera med egna medel. Inför kommande år planerar kommunen fortsatt stora investeringar som kräver lån.
Sammantaget är bedömningen att kommunen uppfyllde nivån för god ekonomisk hushållning 2020. Resultatmålet väger tyngst i den sammanvägda bedömningen och årets resultat uppfyllde resultatkravet.
| Mål | Måluppfyllnad |
|---|---|
| God ekonomisk hushållning, sammanfattande analys av finansiella mål | |
| Mål | Måluppfyllnad |
|---|---|
| Resultat – årets resultat | |
| Beredskap – finansiell reserv | |
| Risk – ränterisk/åtaganden |  |
| Likviditet – betalningsberedskap | |
| Investeringar – självfinansiering |  |
Finansiell analys
Verksamhetens nettokostnader
Verksamhetens nettokostnader visar hur mycket kommunens verksamheter kostade under året. Här ingår även delar av finansförvaltningen, inklusive avskrivningar. Nettokostnaderna visar hur mycket skatteintäkter och bidrag som kommunen behövde skjuta till för att finansiera den löpande verksamheten. Nettokostnaderna var drygt 336 mkr, en ökning med 1,5 procent från 2019. Nettokostnadsutvecklingen påverkades av en engångsintäkt för Grästorps konserthus som ingår i finansförvaltningens intäkter. Om man räknar bort denna intäkt blir nettokostnadsutvecklingen 3,4 procent.
För att klara en ekonomi i balans är det viktigt att kommunen långsiktigt anpassar verksamhetens kostnader till de ekonomiska förutsättningarna. Verksamhetens förmåga att hålla budget är avgörande för resultatet. För att kunna jämföra olika år, måste man jämföra nettokostnadernas utveckling med utvecklingen av skatteintäkter, statsbidrag och utjämningsbidrag. Intäkterna från skatter och utjämningssystem ökade med 5,3 procent och uppgick till närmare 363 mkr i bokslutet. Intäkterna ökade därmed procentuellt sett mer än nettokostnaderna, även om engångseffekten av övertagandet av konserthuset räknas bort.
Det är viktigt att nettokostnaderna inte ökar mer än skatte- och bidragsintäkterna. I samband med 2020 års budget ökade kommunen skatteuttaget med 0,42 öre till 21,99 kronor per hundralapp. Skatteintäkterna blev trots detta 4 mkr lägre än budgeterat vilket beror på det låga konjunkturläget. För att kompensera kommunsektorn för bortfall av skatteintäkter beslutade riksdagen om extra generella statsbidrag i flera omgångar 2020. Generella statsbidrag och intäkter från utjämningssystemet blev 9,2 mkr mer än budgeterat.
Nettokostnaderna har i genomsnitt de senaste fem åren ökat lite långsammare än ökningen av skatte- och bidragsintäkter. Kostnads- och intäktsförändringen genom åren signalerar hur kommunens ekonomi utvecklas. Om nettokostnaderna ökar snabbare än intäkterna, minskar utrymmet för att finansiera kommunens investeringar med skatteintäkter, eftersom en allt större del av skatteintäkter och generella statsbidrag går åt till att finansiera den löpande verksamheten. Målet är att kommunen ska kunna skattefinansiera sina investeringar med egna pengar utan att låna, vilket också var ett av de finansiella målen 2020. Den procentuella ökningen av intäkterna åren 2017, 2019 och 2020 förbättrade kommunens ekonomi. Åren 2016 och 2018 var situationen den omvända. Resultaten de senaste fem åren pekar på en balans mellan nettokostnadsutveckling och intäktsutveckling. För att kommunen ska nå självfinansiering av investeringar på sikt, krävs en fortsatt stark resultatutveckling framöver.
Utvecklingen av nettokostnader och skatteintäkter/utjämningsbidrag
Resultat före extraordinära poster
Resultatet visar hur mycket årets verksamhet inklusive finansförvaltningen kunde bidra med till investeringar eller påverka rörelsekapitalet. Årets resultat före extraordinära poster var 27,1 mkr. Det finns flera orsaker till det höga resultatet. Verksamheterna exklusive finansförvaltningen bidrog med 2,7 mkr. I finansförvaltningens överskott på 8,7 mkr ingår ersättning för höga sjuklönekostnader samt övertagandet av Grästorps konserthus som gav en engångseffekt på 6,5 mkr. Nettoöverskott från skatter, generella statsbidrag och utjämningssystem var 5,1 mkr. Finansnettot bidrog också till det positiva resultatet.
Finansnettot är skillnaden mellan ränteintäkter på kapital och räntekostnaderna för kommunens lån, inklusive räntekostnaden på avsättningen till pensioner. Här finns även intäkterna från kommunens borgensavgifter under finansiella intäkter i resultaträkningen. Finansnettot 2020 var positivt med 0,8 mkr, vilket betyder att kommunens finansiella intäkter var högre än kostnaderna. Det beror på att kommunens avsättning för medfinansiering av E20 har reglerats ner vilket gett en redovisningsmässig minskning av kommunens finansiella kostnader. Finansnettot var således bättre än 2019.
Finansnetto
Årets resultat
Resultatet blev 27,1 mkr. Ett mått på resultatutvecklingen är hur stor andel resultatet utgör i förhållande till skatteintäkter, statsbidrag och utjämningsbidrag. Årets resultat motsvarade 7,5 procent av skatte- och bidragsintäkterna. Därmed klarade kommunen resultatmålet som var 2,5 procent. Resultatet innebar också att kommunen klarade den nivå, 2,0 procent, som anses uppfylla kravet på god ekonomisk hushållning.
God ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans förutsätter långsiktigt positiva resultat. I ett längre perspektiv kan kommunen inte nöja sig med ett nollresultat eller strax över noll, utan måste ha ett ekonomiskt överskott. Det behövs för att skapa handlingsutrymme och hantera svängningar i skatte- och utjämningssystem eller andra oförutsedda händelser som påverkar kostnads- och intäktsutvecklingen.
Årets resultat i procent av skatter och statsbidrag
Årets resultat
Eget kapital
Förändringen av det egna kapitalet i balansräkningen var 27,1 mkr, vilket var samma som det redovisade resultatet i resultaträkningen. Det egna kapitalet uppgick till omkring 212 mkr i bokslutet. Den del av pensionsåtagandet som intjänades före 1998 redovisades i sin helhet som en ansvarsförbindelse enligt den så kallade blandmodellen. Ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelserna uppgick till närmare 106 mkr inklusive ränta. Totalt, med löneskatten inräknad, uppgick pensionsåtagandet till drygt 131 mkr. Det var en minskning med 2,1 mkr jämfört med 2019. Det är viktigt att kommunen skapar utrymme för dessa kostnader under lång tid framöver. På skuldsidan i balansräkningen redovisas bara de pensionsförpliktelser som intjänats från och med 1998 och som gäller det tidigare pensionsavtalet PA-KL. För övriga pensionsåtaganden har kommunen en försäkringslösning som regleras via premieinbetalning. Premien för försäkringen redovisas i finansförvaltningen. Kommunfullmäktige beslutade 2013 om riktlinjer för en resultatutjämningsreserv (RUR) och att avsätta medel till reserven. Sedan dess har kommunen reserverat 13,5 mkr i utjämningsreserven. Ingen ny reservering gjordes i 2020 års bokslut. RUR redovisas som en separat post under rubriken Eget kapital i balansräkningen.
Den resterande delen på 198 mkr bestod av övrigt eget kapital. Kommunen hade inga andra avsättningar specificerade inom det egna kapitalet.
Förändring av eget kapital
Pensionsförpliktelserna i sin helhet
| Pensionsförpliktelserna i sin helhet (mkr) | 2020 | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|
| Avsatt för pensioner inklusive löneskatt | 7,1 | 7,0 | 5,1 |
| – Pensionsförpliktelser inklusive löneskatt som redovisas som ansvarsförbindelse | 131,3 | 133,5 | 134,1 |
| Summa pensionsförpliktelser (återlån) | 138,4 | 140,4 | 140,1 |
Rörelsekapital
De likvida medlen minskade med 2,6 mkr och var vid årsskiftet 49,0 mkr. Förändringar i kortfristiga skulder och fordringar påverkade också kommunens rörelsekapital. De kortfristiga fordringarna ökade med 5,3 mkr och var vid årets slut totalt 39,5 mkr. Ökningen fördelade sig mellan kundfordringar och skatte- och statsbidragsfordringar. De kortfristiga skulderna ökade med 18,0 mkr till drygt 100 mkr vid årsskiftet. De korta skulderna till kommunens leverantörer ökade med 5,1 mkr. Semesterlöneskulden räknades upp med 0,7 mkr till totalt 17,6 mkr.
Rörelsekapitalet blev negativt med 12,2 mkr, eftersom omsättningstillgångarna (88,3 mkr) var lägre än kommunens kortfristiga skulder (100 mkr).
Likvida medel
Soliditet
Soliditet mäter andelen tillgångar som kommunen finansierat med egna medel och är ett mått på långsiktig betalningsförmåga. En högre soliditet innebär en lägre finansiell risk. En sjunkande soliditet är ett tecken på en ekonomi i obalans. Inom den privata sektorn är soliditetsbegreppet viktigt för att mäta den ekonomiska styrkan i ett företag. Inom den offentliga sektorn har inte soliditetsmåttet samma tyngd, bland annat på grund av beskattningsrätten. Soliditeten i Grästorps kommun var 44,3 procent 2020, 1,2 procentenheter lägre än 2019. En stor del av investeringarna finansierades genom nya lån och kommunens låneskuld ökade, vilket påverkar den långsiktiga betalningsförmågan.
Ett annat och tydligare sätt att redovisa soliditeten är att räkna in det totala pensionsåtagandet – även de pensionsförpliktelser i ansvarsförbindelsen som intjänats före 1998. Med det sättet att räkna hade kommunen en svagare soliditet. Det berodde på att det egna kapitalet (212 mkr) i balansräkningen var högre än pensionsförpliktelsen i ansvarsförbindelsen (131 mkr). Soliditeten var dock positiv även när hela pensionsåtagandet inkluderades i beräkningen. Då var soliditeten 16,9 procent vilket var 4,3 procentenheter högre än 2019. Att soliditeten inklusive pensionsåtagandet ökar beror på att ansvarsförbindelsen minskar. Hela ansvarsförbindelsen minskade med 2,1 mkr mellan 2019 och 2020. Utbetalningarna av pensionsmedel från ansvarsförbindelsen blev 6,0 mkr inklusive löneskatt, vilket minskade skulden. Motsatt effekt – en ökning av skulden – fick de finansiella posterna som värdesäkrar åtagandet. Förändringen var 3,8 mkr inklusive löneskatt. Diagrammet visar utvecklingen av soliditeten, dels exklusive pensionsförpliktelser i ansvarsförbindelsen.
Soliditet
Låneskuld
Av finansieringsanalysen framgår att kommunen amorterade på sina lån med 6,9 mkr. Summan bestod av en amortering enligt löpande kreditavtal inklusive förtida inlösen (4,8 mkr), skillnaden mellan återförda kalkylerade amorteringar och kalkylerade amorteringar för nästkommande period (1 mkr) och omsättning av befintliga lån (56,1 mkr). En återföring respektive avsättning av nästkommande års amortering betraktas som korta skulder. Upplåningen som redovisas i finansieringsanalysen avsåg omsättning av befintliga lån och nya lån. Då omsättning av befintliga lån betraktas som amortering och nyupplåning, utgör skillnaden den faktiska förändringen av låneskulden. År 2020 ökade låneskulden med 28,4 mkr. Det finns budgeterad upplåning även för 2021 för att finansiera olika investeringar. Enligt balansräkningen hade kommunen långfristiga skulder på 151 mkr vid årsskiftet 2020–2021. Av dessa skulder utgjorde närmare 146 mkr anläggningslån. Den faktiska låneskulden till kommunens långivare var 152 mkr. Skillnaden utgör 2021 års planerade amorteringar, som i redovisningen betraktas som kortfristig skuld. Övrig redovisad långfristig skuld i balansräkningen utgjordes av värdet på periodiserade anslutningsavgifter. Av den totala låneskulden har 57,3 procent bunden ränta, medan resterande del, 42,7 procent, har rörlig ränta.
Att ha delar av den totala låneskulden med rörlig ränta innebär att kommunen är känslig för ränteförändringar och därmed utsatt för en viss ränterisk. Eftersom låneskulden har ökat med drygt 100 mkr under den senaste tioårsperioden har också ränterisken ökat. Samtidigt utnyttjade kommunen det låga ränteläget genom korta löptider vilket har gett möjlighet att snabbt förändra löptiderna för lånen, vilket innebar en minskad riskexponering. Genomsnittsräntan 2020 för kommunens krediter var 0,25 procent. Grästorps kommun har inga utlandslån och alla krediter finns hos Kommuninvest AB. Fördelningen av den samlade låneskulden vad gäller ränte- och kreditförfall avvek något i förhållande till normalfallet i finansieringspolicyn. Den aktuella fördelningen vid årsskiftet innebar att beloppen för ränte- och kreditförfall på kortare löptider, upp till två år, var något högre än riktvärdet i policyn. Orsaken till avvikelsen var en strävan efter att utnyttja det låga ränteläget för krediter med kortare löptider.
Låneskuld
