Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i kommunen. Det är fullmäktige som fastställer de finansiella målen och vilken inriktning verksamhetsmålen ska ha. Alla politiska mål utgår från Agenda 2030 och ekonomisk, social eller ekologisk hållbarhet.
Kommunstyrelsen antar sedan verksamhetsmål som följs upp med bland annat volym- och resultatmått. I den fullständiga årsredovisningen kan du läsa om ambitioner, åtgärder och analyser.
Fyra övergripande mål
Tiotusen invånare
Inte heller 2023 nåddes målet. Befolkningen minskade i stället med 117 personer. Vid årsskiftet var invånarantalet 9 370. Det föddes färre än som avled och fler flyttade från kommunen än som flyttade in.
För att människor ska vilja bo i Nordanstig behöver hela kommunen ha tillgång till infrastruktur och service. Det ska vara ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart att bo här. Det behövs fler trygga bostäder för äldre, så att de som vill kan flytta från villor som blivit för stora och till exempel barnfamiljer flytta in. Fler upplåtelseformer, som hyres- och bostadsrätter, behövs också. Det är viktigt att kommunen sköter om sina fastigheter på ett bra sätt och uppmuntrar invånarna att göra detsamma.
En grundförutsättning för att befolkningen ska öka, är att det finns arbetstillfällen. För det måste kommunen se till att det är lätt för företag att etablera sig här. Det kan handla om att prioritera tillståndsprocesser, men även att se till att människor kan komplettera sin utbildning för att ha den kompetens som näringslivet och det offentliga efterfrågar. Kommunen behöver också underlätta arbetspendling.
Höjd utbildningsnivå
Utbildningsnivån i Nordanstig är fortfarande lägre än genomsnittet i Sverige och än i Hudiksvall och Sundsvall.
Meritvärdet i årskurs 9 sjönk ytterligare. En orsak kan vara att skolan redan i de tidiga årskurserna inte har strävat efter mer än att eleverna ska få godkänt. Det verkar som om man resonerar annorlunda nu, och meritvärdena bör därför höjas på några års sikt.
Andelen elever som når gymnasieexamen ökade, men eftersom eleverna har så lågt meritvärde från årskurs 9, är de dåligt förberedda för gymnasiestudierna. Högstadiet och Bromangymnasiet inledde en kvalitetsdialog för att påskynda utvecklingen till bättre meritvärden.
När det gällde elevernas behörighet till ett yrkesprogram på gymnasiet sjönk andelen. Det här året kan det ha berott på att arbetslagsorganisationen inte fungerade som den skulle. Skolan lyckades inte med sitt kompensatoriska uppdrag. Åtgärder har vidtagits.
Minskad miljöpåverkan och högre biologisk mångfald
Kommunfullmäktige tittar särskilt på tre faktorer som påverkar målet. Två av de så kallade indikatorerna nådde inte målen. Det första är att utsläppen av växthusgaser verkar ha ökat i stället för att minska. Utsläppen kommer främst från transporter. Kommunen ska ta fram en plan för att koldioxidbudgeten ska hållas inom Nordanstig. Det andra är att inga fler solcellsanläggningar installerades. Det berodde på regler som gör kommunen redovisningsskyldig om fler anläggningar sätts upp. Trots det fattades beslut om ytterligare solcellsinvesteringar. Den tredje faktorn gällde antalet publika laddstationer för elbilar. Fem nya tillkom och nu finns det totalt 25 laddstolpar i kommunen.
Ökad jämlikhet och folkhälsa
Målet är nytt för mandatperioden. Fysisk och psykisk ohälsa går hand i hand och generar samhällsekonomiska problem och personligt lidande.
Av målets fyra indikatorer bedömdes två gå i målets riktning. Det gällde befolkningens självskattade hälsa och andelen hushåll som har möjlighet att ansluta sig till bredband.
Nordanstig ligger inte högt i jämförelse med riket när det gäller folkhälsan. Kommunen arbetar med en folkhälsostrategi, som väntas ge resultat på lite längre sikt. En trainee anställdes som ska arbeta med frågan och folkhälsodagarna genomfördes för andra gången.
Över 90 procent av kommunens hushåll har möjlighet att ansluta sig till bredband, även om alla inte är intresserade. Bredbandsutbyggnaden fortsätter.
Ett av kommunens mål är att fler ska arbeta heltid, men år 2023 var andelen oförändrad.
Den fjärde indikatorn handlar om sjukpenningtalet, som ökade i stället för att minska. Arbetet med Friskare arbetsplatser fortsatte och friskvårdsbidraget höjdes med 500 till 2000 kronor per år.
