Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning
I begreppet ekonomisk ställning innefattas inte bara hur det ser ut idag utan också hur förutsättningarna är för att bedriva den verksamhet som önskas även i framtiden. Redovisningen visar också hur kommunen förberett sig för de ökande investeringsbehoven kommande år.
Koncernen
Även dotterbolagen har förstås påverkats av pandemin. Rent verksamhetsmässigt har det varit negativt. Till exempel har det varit svårare för bolagen att hålla kontakterna mellan de anställda och kunderna. Vissa arbeten där det krävts tillgång till lägenheter har fått skjutas på framtiden. Minskat utfört arbete, men främst ökade bidrag från staten på grund av pandemin har dock haft en positiv inverkan på resultatet. Det finns risk att det innebär ökade kostnader för underhåll med mera då pandemin ebbat ut. Den stora frågan gällande den framtida ekonomin i dotterbolagen är kopplad till det stora investeringsbehovet som förväntas under de kommande tio åren. Resultatmässigt har Orsa Vatten och Avfall AB haft det svårt sedan några år tillbaka. Bolaget har tvingats höja avgifterna och för att klara framtida investeringar kommer det behövas årliga höjningar under de kommande åren. Även de andra bolagen, Orsabostäder AB och Orsa Lokaler AB, kommer behöva höja hyrorna framgent men de har hittills haft en betydligt stabilare ekonomi än Orsa Vatten och Avfall AB.
Under den senaste femårsperioden har nettoinvesteringarna i koncernen uppgått till 335 mkr varav 155 mkr skett i kommunen och 180 mkr i bolagen. Enligt den preliminära tioåriga investeringsplanen 2021–2030 för koncernen förväntas investeringarna under perioden uppgå till närmare 1,2 miljarder kr.
Om investeringsplanen i sin helhet genomförs under de kommande 10 åren innebär det att nettoinvesteringarna ökar till i genomsnitt 120 mkr per år jämfört med i genomsnitt 67 mkr per år den senaste femårsperioden.
Den enskilt största investeringen kommande år avser byggande av ett nytt särskilt boende.
Investeringar netto, kommun och koncernen
Under 2020 investerade kommunen 24 mkr och dotterbolagen 52 mkr. För kommunen avsåg drygt 13 mkr investeringar i stadsnätet och i bolagen avsåg cirka 24 mkr, netto, investeringar i VA anläggningar och 28 mkr investeringar i fastigheter.
Merparten av investeringarna som skett i kommunen de senaste åren avser stadsnätsutbyggnaden som totalt sett uppgår till nära 130 mkr. Återstående investeringar beräknas uppgå till cirka 30 mkr. Hittillsvarande investeringsbidrag och anslutningsavgifter uppgår till cirka 30 mkr. När stadsnätsinvesteringarna är klara så kommer investeringen netto generera omkring 3 till 4 mkr årligen i likviditet efter avdrag för driftkostnader.
Trots gjorda investeringar den senaste femårsperioden har koncernens låneskuld inte ökat förrän år 2020, då den ökade med 25 mkr. Upplåningen skedde i Orsa Vatten och Avfall AB som samtidigt hade ett positivt kassaflöde om 5 mkr. Koncernen hade totalt sett ett positivt kassaflöde om 17 mkr och därutöver har kommunen utökat sina kortfristiga placeringar med 12 mkr. Med facit i hand så blev upplåningen onödigt stor och i framtiden kommer vi mer noggrant följa behovet av nyupplåning i koncernen.
Låneskuld kreditinstitut koncernen
I den preliminära investeringsplanen 2021–2030 räknar vi med att en dryg tredjedel av finansieringen behöver ske via upplåning.
Soliditet koncernen
I inledningen av förvaltningsberättelsen har redan koncernens soliditetsutveckling de senaste åren nämnts. Mer intressant är hur den kommer att utvecklas efter perioden i diagrammet ovan. Under de närmaste åren då investeringarna är som störst räknar vi med att soliditeten minskar för att efter några år stabilisera sig omkring 27–28 procent. Då ansvarsförbindelsen för pensioner minskar över tid så förväntas koncernens soliditet inklusive samtliga pensionsåtaganden minska betydligt mindre och år 2030 uppgå till ungefär samma nivå som idag.
I beräkningarna har vi räknat med att bolagen tillsammans klarar att ligga på ungefär samma resultatnivå som de gjort under den senaste 5 års perioden.
Kommunen
Årets resultat, budget och plan
.jpg)
Kommunens ekonomiska mål, att årets resultat över budget och planperiod ska vara minst 1,5% av skatter och generella bidrag, klarade vi med råge. Under 2020 uppgick resultatet till 6,7%. Liggande budget och plan för 2021 till och med 2024 ligger dock precis på gränsen, med fallande resultat 2022 och framåt.
Enligt nya skatteprognoser (scenarion) från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) ser prognoserna något bättre ut, men kommande budget 2022 och plan 2023 till 2025 kommer med dagens prognoser (scenarion) inte erbjuda några utökningar jämfört med liggande budget och plan utöver kompensation för ökat löneläge och ökade kapitalkostnader.
Även om pandemin med diverse bidrag, totalt sett omkring 22 mkr varav 11 mkr tillföll nämnderna för ökade kostnader, och att 2020 års resultat och avvikelser för nämnder och utskott därmed bör tas med en nypa salt, så har ändå nämnderna en positiv avvikelse i 2020 års bokslut på 8,3 mkr. Det tillsammans med de ramökningar som ingår i 2021 års budget (3,0 %) bör innebära att det inte behövs någon större ramökning totalt sett inför år 2022, då även demografiförändringen bör medföra lägre kostnader på kort sikt (se avsnitt om befolkningsutveckling nedan).
Avvikelser mot budget
| Utfall | Budgetavvikelse | Procent av medlen | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Kommunfullmäktige | 2,1 | 2,4 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,6 |
| Kommunstyrelse | 27,3 | 27,5 | 1,2 | – 1,4 | 6,1 | 6,4 |
| Utskott för strategi | 18,0 | 19,0 | 1,9 | – 0,4 | 4,0 | 4,5 |
| Utskott för samhälle | 41,9 | 43,4 | 2,6 | – 0,6 | 9,3 | 10,1 |
| Utskott för lärande | 162,5 | 165,4 | 2,9 | – 5,1 | 36,1 | 38,7 |
| Utskott för omsorg | 161,1 | 155,0 | – 0,5 | 0,9 | 35,8 | 36,2 |
| Miljönämnd | 2,0 | 2,1 | – 0,1 | – 0,2 | 0,4 | 0,5 |
| Byggnadsnämnd | 4,1 | 4,1 | – 0,1 | 0,0 | 0,9 | 1,0 |
| Delsumma | 419,0 | 418,8 | 8,3 | – 6,3 | 93,2 | 97,9 |
| Summa | 449,7 | 427,9 | 100,0 | 100,0 | ||
Av tabellen framgår att årets negativa budgetavvikelser avser Utskottet för omsorg, Miljönämnden och Byggnadsnämnden. I övrigt rör det sig om positiva avvikelser där covid-19 i många fall bidragit till avvikelsen inte bara genom statliga bidrag, utan också genom lägre kostnader för utbildning, resor osv.
Översiktligt förklaras avvikelserna:
Kommunfullmäktige:
Kostnaderna för överförmyndaren har varit överbudgeterad.
Kommunfullmäktige har lägre kostnader än vanligt för sammanträdesarvoden.
Även revisionens sammanträdesarvoden ligger lägre än normalt.
Kommunstyrelsen:
Merparten av överskottet, 1,0 mkr, avser ej förbrukade medel för verksamheten Medel till KS förfogande.
Rekrytering av kommunchef med viss överlappning av tjänsterna har medfört ett underskott på kommunchefens budget som dock kompenseras av ett överskott för projektet ”Min digitala arbetsplats” som fått skjutas framåt till kommande år.
Utskott för strategi:
Det största överskottet, 1,4 mkr, står kostenheten för där man arbetat med förbättringar av livsmedelsbeställningar inom Omsorgen. Motsvarande arbete har även inletts inom Lärande samt att man börjat fokusera på matsvinnet. Matdistribution till brukare med biståndsbeslut har tagits bort, vilket sänkt kostnaderna.
Gemensamt och administrativt stöd lämnar också överskott, främst på personalsidan, vilket kan förklaras av vakanta tjänster samt sjuklöneersättning från staten i samband med covid-19.
Utskott för samhälle:
Stadsnätet har ett större överskott, 1,4 mkr, vilket till största del beror på stora anslutningsavgifter. Även kick-backen (uthyrning av vårt nät) ökar mer än budgeterat.
En snöfattig vinter har medfört lägre kostnader för vinterväghållningen.
Vidare så har en del av den verksamhet som bedrivits fortfarande finansierats via så kallade Bucht-medel från Tillväxtverket.
Utskott för lärande:
Hela överskottet och lite mer därtill beror på återbetalning (3 mkr) från det gemensamma gymnasiet.
Orsa kommuns överskott kan bland annat förklaras av mindre andel elever på introduktionsprogrammen (IM) och att vår andel av eleverna totalt sett sjunker. Vi ser också att kommande år får vi färre invånare i den åldersgruppen medan de ökar i de andra samverkanskommunerna. Detta bör bidra till att våra gymnasiekostnader även kan hållas nere framgent.
Grundskolan redovisar ett underskott, -2,5 mkr, med anledning av insatser för elever i behov av särskilt stöd. Till stor del kompenseras grundskolans underskott av överskott i förskolan och ”ej fördelade medel”. Kostnader för anpassningar av verksamheterna samt inköp kopplade till covid-19 har till stor del kompenserats av regeringens bidrag för sjuklönekostnader.
Utskott för omsorg:
Totalt sett ett mindre underskott, -0,5 mkr, där individ och familjeomsorgen står för det största underskottet med -2,3 mkr. Här dubblerades kostnaderna under andra halvåret på grund av placeringar.
Äldreomsorgen redovisade endast ett mindre underskott, -0,1 mkr, vilket är något överraskande, men då får vi komma ihåg att regeringen satsat mycket för att kompensera kommuner för ökade materialkostnader och ökade sjukskrivningar med anledning av covid-19. De sammanlagda kostnaderna kopplade till covid-19 uppskattas till omkring 5,5 mkr under året för utskottet.
Miljönämnden:
Pandemin har medfört att viss tillsyn inte kunnat utföras under året. Däremot fick nämnden ett utökat tillsynsansvar för trängsel. Statsbidrag har kompenserat en del men sammanlagt redovisas ett mindre underskott på 0,1 mkr jämfört med budget.
Byggnadsnämnden:
Även byggnadsnämnden redovisar ett mindre underskott, -0,1 mkr, jämfört med budget. Underskottet avser bostadsanpassningsbidrag -0,2 mkr, som blev högre än budgeterat. Resterande verksamheter redovisade tillsammans ett överskott, men inte tillräckligt stort för att kompensera underskottet för bostadsanpassningen.
Finansförvaltningen:
Förutom nämnders och utskotts bidrag till den totala budgetavvikelsen på 18,1 mkr jämfört med budget, så bidrog finansförvaltningen med ett överskott på 9,8 mkr där huvudanledningen är statliga bidrag kopplade till covid-19.
Redan i delårsbokslutet prognostiserades positiva avvikelser mot budget och ett resultat om 28,2 mkr. Eftersom prognoserna för kommande år är osäkra och vi inte för alltid kan förlita oss på att staten är lika frikostig med bidrag så beslutade Kommunfullmäktige under hösten att höja resultatutjämningsreserven med 20 mkr till 35 mkr.
Det är förstås främst stödinsatserna från staten som inverkat positivt på resultatet. Pandemin har också medfört lägre utbildnings- och resekostnader. Färre utbildningsinsatser kan på sikt ha en negativ påverkan för kommunen, men under andra halvåret kunde dock många utbildningar genomföras digitalt, vilket sannolikt kommer bli vanligare även i framtiden. Ska man hitta något positivt med pandemin så är det främst att den digitala mognaden hos personalen ökat mer än den annars skulle ha gjort. Ett undantag vad gäller utbildningsinsatser är dock omsorgen där man med hjälp av statliga medel satsat extra på vidareutbildning av omsorgspersonal. Där har vi ett stort framtida behov som inte minst styrks av den framtida befolkningsutvecklingen (se nedan).
Ett gott betyg på kommunkoncernens ekonomi är den riskvärdeanalys som Kommuninvest upprättar. I deras analys hade vi ett riskvärde på 3,0 år 2015 och 2019 hade detta värde sjunkit till 0,0.
Det treåriga medelriskvärdet låg 2018 på 1,5 och sjönk 2019 till 0,7 vilket placerar oss i den bästa kvartilen av landets kommunkoncerner. Det finns idag inget som tyder på att medelriskvärdet skulle försämras utifrån 2020 års koncernbokslut. Det kan ses som en förberedelse för kommande investeringar och lånebehov.
Pensioner
Kommunens riktlinjer för förvaltning av pensionsförpliktelser är gamla och idag finns inga placeringar som är förpliktade att användas för framtida pensionsutbetalningar. Kommunen har dock placerat 32 mkr i korta räntefonder. Del av denna placering (20 mkr) är tänkt för framtida ökning av aktiekapitalet i ett av dotterbolagen i samband med en större investering, och resterande 12 mkr avser tillfällig placering av överlikviditet.
Befolkningsutveckling
Även om det avled något fler personer än normalt så föddes det också fler, så födelsenettot var faktiskt något mindre negativt än normalt. Att befolkningen ändå minskade beror främst på kraftigt minskad invandring. I den statistik vi följer från år 2008 ser vi att invandringen var betydligt lägre än något tidigare år.
| Befolkningsutveckling | 2020 | 2019 | 2016 | 2013 | 2010 |
|---|---|---|---|---|---|
| 0–6 år | 437 | 415 | 398 | 400 | 437 |
| 7–15 år | 602 | 634 | 655 | 615 | 647 |
| 16–18 år | 231 | 239 | 225 | 256 | 292 |
| 19–64 år | 3 699 | 3 756 | 3 774 | 3 856 | 3 920 |
| 65–79 år | 1 400 | 1 349 | 1 315 | 1 220 | 1 146 |
| 80 år och äldre | 508 | 518 | 494 | 502 | 480 |
| Invånare totalt | 6 877 | 6 911 | 6 861 | 6 849 | 6 922 |
Av tabellen framgår att i åldersgrupper där kommunen erhåller stora kostnadsutjämningsbidrag (skolålder och äldre) minskar befolkningen under år 2020. Vad gäller skolåldern har trenden med minskat invånarantal pågått under en längre tid, medan trenden för de allra äldsta varit den motsatta. De minskade kostnadsutjämningsbidragen kommer slå igenom från och med år 2022 och det gäller att kommunen kan möta detta med lägre kostnader.
Enligt de befolkningsprognoser vi har tillgång till (egna och SCB) fortsätter minskningen av antalet invånare i skol- och gymnasieåldern några år till. De allra äldsta (över 80 år) förväntas dock öka igen i en allt snabbare takt om ett par år. Precis som för de flesta kommuner i Sverige är den stora (sannolikt största) utmaningen framöver hur vi ska klara det behov av vård och omsorg som detta medför. År 2050 prognostiserar SCB att 852 personer i Orsa kommer att vara 80 år eller äldre. Av tabellen ovan framgår att motsvarande siffra vid senaste årsskiftet var 508 personer. Om SCB:s prognos stämmer skulle det innebära en ökning med 344 personer (67%) och med en total folkökning med 63 personer (1%), står vi inför stora framtida utmaningar.